Sammanfattning I takt med ökade krav på hållbarhet från lagstiftning, intressenter och samhället i stort har företagens rapportering fått en alltmer strategisk betydelse. Denna studie undersöker hur ett industriföretags hållbarhetsredovisning har förändrats över tid, både till innehåll och strategisk funktion, i relation till institutionella krav som Agenda 2030 och CSRD, externa intressenter samt interna drivkrafter som innovation och ledarskap. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie av DeLaval International AB och baseras på en dokumentanalys av hållbarhetsrapporter från perioden 2017–2024 samt två semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner i företaget. Analysen utgår från teorier om hållbart företagande, Triple Bottom Line, intressentteori och hållbart ledarskap. Resultaten visar att redovisningen gradvis har utvecklats från ett kommunikativt informationsverktyg till ett strategiskt styrmedel. De tre dimensionerna av hållbarhet: ekonomisk, social och miljömässig, har successivt integrerats i både rapportstruktur och affärsstrategi. Studien visar även hur innovation används för att hantera hållbarhetsutmaningar och skapa långsiktigt värde för både företaget och dess intressenter. Sammantaget bidrar studien till en fördjupad förståelse av hur hållbarhetsrapportering kan utvecklas i samspelet mellan externa krav och interna strategiska val, samt hur företag kan använda redovisningen som ett verktyg för styrning, lärande och hållbar transformation.