Polisförhör är en samtalssituation som präglas av institutionella ramar ochmål. Alla som förhörs ska behandlas lika och betraktas som oskyldiga framtill dess att motsatsen bevisas av dömande instans. Omständigheter somtalar både till en misstänkts fördel och nackdel ska beaktas (Rättegångsbalken,kap. 23 §4) och polisen ska uppmuntra den förhörde till fritt berättandeoch undvika ledande frågor (Kronkvist, 2021; Polismyndighetenshandbok för förhör, 2023).I studien som presenteras här undersöks hur inledningen ser ut ivittnesförhör där polisen efterfrågar en fri berättelse, och hur polis ochförhörd person därmed synliggör och hanterar institutionella ramar. Merspecifikt undersöks 1) vilket utrymme för fri berättelse som skapas genompolisens inledande fråga/frågor och 2) hur frågan besvaras av den förhörde– blir det fri berättelse? Syftet med studien är att belysa den position isamtalet där fri berättelse ska initieras, samt ge exempel på hur detta kanse ut i praktiken. Den faktiska interaktionen i polisförhör – och särskilt iSverige på svenska – är fortfarande relativt outforskad empirisk mark (sedock Byrman, 2017; Jönsson, 1988) och systematiska studier saknas avhur utrymme för fri berättelse skapas i förhör i en svensk kontext.