Sammanfattning

Denna studie undersöker språkutveckling i förskolans hallmiljöer genom en kvalitativ analys av förskollärares erfarenheter av att arbeta med flerspråkiga barn. För att skapa en grund för studien granskades tidigare forskning, vilket gav en fördjupad förståelse för ämnet. Syftet är att utforska hur språkutveckling kan främjas i hallmiljön, med särskilt fokus på ett sociokulturellt perspektiv. Genom denna teoretiska lins analyseras hur de fysiska och sociala aspekterna av hallmiljön kan utformas och anpassas för att stödja barns språkutveckling. Dessutom undersöks hur dokumentation kan underlätta kommunikationen mellan barn, pedagoger och vårdnadshavare.

För att besvara syftet formulerades tre forskningsfrågor som vägledning för utforskningen. Studiens teoretiska ramverk bygger på centrala begrepp såsom mediering, den proximala utvecklingszonen och kulturella redskap. Dessa används för att analysera och förstå språkutveckling i hallkontexten.

Metodologin inkluderade intervjuer med sex pedagoger från olika förskolor. Resultaten från dessa intervjuer gav värdefulla insikter och bidrog till att besvara forskningsfrågorna. Samtidigt väckte studien också en ny fråga: Hur kan förskolor praktiskt stödja flerspråkiga barns språkutveckling samtidigt som de balanserar modersmålet med svenska? Denna fråga belyser behovet av vidare forskning och reflektion kring hur pedagoger och vårdnadshavare kan samarbeta för att stärka barns språkliga utveckling i en alltmer flerspråkig miljö.

Abstract

This study examines language development in preschool hallways through a qualitative investigation of preschool teachers’ experiences working with multilingual children. To establish a foundation for the study, I reviewed previous research, which provided a deeper understanding of the topic. The aim is to explore how language development can be fostered in the hallway environment, with a particular focus on a sociocultural perspective. Through this lens, the study analyzes how the physical and social aspects of the hallway environment can be designed and adapted to support children’s language development. Additionally, it investigates how documentation can facilitate communication among children, educators, and guardians.

To address this aim, I formulated three research questions to guide the exploration. The theoretical framework of the study draws on key concepts such as mediation, the zone of proximal development, and cultural tools, which are employed to analyze and understand language development within the hallway context.

The methodology involved interviews with six educators from different preschools. The findings from these interviews provided valuable insights and addressed the research questions. However, the study also raised a new question: How can preschools practically support the language development of multilingual children while balancing their mother tongue with Swedish? This question highlights the need for further research and reflection on how educators and guardians can collaborate to enhance children’s linguistic development in an increasingly multilingual environment.