In all Nordic countries, the second language (L2) proficiency needed at work has become a key area in the language education provided for adult immigrants. This paper is part of a series of articles that gives an overview of language policies and research activities in the Nordic countries related to L2 in working life, together with a presentation of novel empirical analyses. Here, the focus is on the Swedish perspective. The aim for the article is to analyse presumed linguistic complexity in what is known as the proficiency test for foreign medical doctors, in their process for applying for a Swedish license to perform medicine. The proficiency test tests medical, not linguistic, knowledge. At the same time, the vast majority of the test takers are second-language speakers. One hypothesis is that some items are linguistically complex in a way that hinder the test taker from demonstrating their medical knowledge. One hundred and forty items were analysed concerning syntactic complexity, vagueness, modality and occurrence of different actors. Results show that many of the items that were solved incorrectly showed linguistic complexity. This raises questions about validity. Therefore, the article proposes a more explicit adjustment to the fact that the test taker is a second-language speaker and opens up for a discussion on how to best prepare for the proficiency test. The linguistic demands on medical doctors are high. How does society best support the newly arrived doctor who wants to work in Sweden?

I alla nordiska länder har arbetslivets krav på färdighet i andraspråket (L2) blivit ett nyckelområde i språkutbildning för vuxna invandrare. Denna artikel är en del av en serie som ger en översikt över språkpolitik och forskningsverksamhet i de nordiska länderna relaterad till L2 i arbetslivet, tillsammans med nya empiriska analyser. Här ligger fokus på det svenska perspektivet. Artikeln har som syfte att undersöka eventuell språklig komplexitet i Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare med examen från utanför EU/EEA. Provet testar ”... kunskap, viss förståelse och förmåga att tillämpa kunskapen på kliniska fall” (Umeå universitet, 2022, 5 okt.) och skrivs av i första hand andraspråksanvändare, med en särskild språklig utmaning att läsa och förstå uppgifterna. Artikeln utgår från hypotesen att vissa uppgifter är språkligt komplexa, vad gäller drag som brukar anses vara försvårande även för den avancerade andraspråkstalaren: komplex syntax, lågfrekventa allmänord och flerordskonstruktioner, samt uttryck för modalitet och förekomst av flera aktörer. Resultat visar att dessa drag finnas i de undersökta uppgifterna, vid sidan om en medicinsk terminologi. Flera uppgifter som många prövande svarade fel på var också de som var språkliga komplexa. En slutsats som dras är därmed att man i provkonstruktionen bör förhålla sig till krav på validitet inte bara gällande test av medicinska kunskaper utan även språkfärdighet, i ljuset av att flertalet av de prövande är andraspråksanvändare. Artikeln föreslår dels ett försök till språklig anpassning, exempelvis en syntaktisk redigering. Dels efterfrågas en större tydlighet om de språkliga kraven, i syfte att stötta de prövande att förbereda sig bättre. Inte minst utifrån ett utbildnings- och integrationsperspektiv skulle såväl samhället som individen vinna på detta.