sh.sePublikasjoner
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
De unga gör helt rätt när de stämmer staten: 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
EASAC; KTH, Sverige.
Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Retorik.ORCID-id: 0000-0003-3313-4403
Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Genusvetenskap.ORCID-id: 0000-0001-5235-6111
Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
Vise andre og tillknytning
Rekke forfattare: 16202022 (svensk)Inngår i: Aftonbladet, nr 2022-12-07, s. 2Artikkel i tidsskrift, News item (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
Resurstyp
Text
Abstract [sv]

Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. 

I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.

Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.

Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. 

Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).

Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.

Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Aftonbladet , 2022. nr 2022-12-07, s. 2
Emneord [sv]
Klimatförändringar; växthusgaser; mänskliga rättigheter
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:sh:diva-50340OAI: oai:DiVA.org:sh-50340DiVA, id: diva2:1717246
Merknad

Aftonbladet Debatt

Tilgjengelig fra: 2022-12-07 Laget: 2022-12-07 Sist oppdatert: 2023-10-06bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Andre lenker

Förlagets fulltext

Person

Wolrath Söderberg, MariaSandberg, LinnLindblad, IngerSjöholm, CeciliaGullström, MartinLalander, RickardAndrén, ElinorVallström, MariaBonow, MadeleineAndrén, ThomasPorseryd, ToveGrahn, MatsKarlholm, DanSmith, NicholasLehtilä, KariCederberg, CarlSvärd, VeronicaGunnarsson Payne, JennyBornemark, JonnaKaun, AnneBergkvist, Anna-MiaGunnarson, MartinPersson, SaraJacobsson, EllenSpånberger Weitz, YlvaDiderichsen, ÖjvindGilek, MichaelGarrison, JuliePröckl, MariaJanzén, ThereseDobers, PeterDinnétz, PatrikBydler, CharlotteWesterberg, CharlesElmersjö, MagdalenaBisander, TheaOreskovic, NikolinaFröhlig, Florence

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Wolrath Söderberg, MariaSandberg, LinnLindblad, IngerSjöholm, CeciliaGullström, MartinLalander, RickardAndrén, ElinorVallström, MariaBonow, MadeleineAndrén, ThomasPorseryd, ToveGrahn, MatsKarlholm, DanSmith, NicholasLehtilä, KariCederberg, CarlSvärd, VeronicaGunnarsson Payne, JennyBornemark, JonnaKaun, AnneBergkvist, Anna-MiaGunnarson, MartinPersson, SaraJacobsson, EllenSpånberger Weitz, YlvaDiderichsen, ÖjvindGilek, MichaelGarrison, JuliePröckl, MariaJanzén, ThereseDobers, PeterDinnétz, PatrikBydler, CharlotteWesterberg, CharlesElmersjö, MagdalenaBisander, TheaOreskovic, NikolinaFröhlig, Florence
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 324 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf