The work in this thesis sets out to explore how students perceive social media use in the context of higher education. More precisely, the focus is on students' use of, experience with, and attitudes toward the integration of social media into their learning environment. To complement this, teachers' incentives for including social media have been studied; to some extent their communication, attitudes, and online activity were also analyzed.

The four different studies included in this thesis incorporated three major types of social media technologies: a social networking service (Facebook), a collaborative editable webpage (Wikipedia), and a microblog (Twitter). The studies adopted different approaches to data collection and analysis, including both qualitative and quantitative methods. The specific methods for each study were chosen to accommodate the research questions, for reasons of access to information, and due to ethical considerations.

While each study differs in starting point and scope and provide particular contributions to the research area, the main contributions of the work as a whole are connected to findings on attitude changes, the professional role in students' use of social media, their teacher-like actions, confusion regarding moving between the identified roles, and the implementation of social media in higher education.

The findings presented here are appropriate for guiding a nuanced discussion regarding the implementation of social media technologies in higher education, an implementation that was found to be contingent on appropriate use and a suitable social context. The findings suggest that the inclusion of social media in non-private contexts generally needs to have a clear aim and strategy for achieving it. The roles defined in this work - in terms of both being a student and the private and professional roles - could also serve as the basis for further exploration in other areas with comparable hierarchies in which it is necessary to understand how the individual relates to self-presentation, technological constraints, and roles, such as the relation between an employer and employee.

Denna avhandling avser att utforska hur studenter upplever användningen av sociala medier i högre utbildning. Närmare bestämt så ligger fokus på studenternas användning, erfarenhet och attityder till sociala medier när dessa integrerats i studenternas lärmiljö. Som komplement har också lärarnas incitament för inkludering av sociala medier belysts, samt i viss utsträckning även deras attityder, användning och kommunikation i respektive socialt medium.

Fyra olika studier inkluderas i denna avhandling, och inkorporerar i sin tur tre olika typer av sociala medier: en social nätverkstjänst (Facebook), en publikt redigerbar webbplats (Wikipedia), och en mikroblogg (Twitter). Vidare har studierna använt olika metoder för datainsamling och analys, där både kvalitativa samt kvantitativa metoder finns representerade. Metoderna valdes med hänsyn till forskningsfrågorna, men baserades även på informationstillgång och etiska överväganden.

De enskilda studierna hade olika syften och omfattning, och därigenom har de bidragit till specifika forskningsfynd. Huvudbidraget från detta arbete är kopplat till slutsatser kring studenters attitydförändringar, den professionella rollen i studenters användning av sociala medier, deras lärarliknande agerande, förvirring beträffande att röra sig mellan de identifierade rollerna, och implementeringen av sociala medier i högre utbildning.

Resultaten utgör en grund för en nyanserad diskussion kring implementeringen av sociala medier i högre utbildning; en implementation som beror på lämpligt användande i lämplig social kontext. En tolkning av detta är att inkluderande av sociala medier i icke-privata kontexter bör ha ett klart mål och en tydlig strategi. Rollerna som definieras i detta arbete - student, privat och professionell - utgör underlag för utforskande inom områden där jämförbara hierarkier finns representerade och där det är nödvändigt att förstå hur individen förhåller sig till självpresentation, tekniska begränsningar och roller. Exempel på ett sådant är relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare.