Kamphunden har figurerat i media under de senaste 15-20 åren. Denna studie undersöker hur medias framställning av kamphunden har förändrats över tid, med åren 1999 och 2013 i fokus. Slutsatsen utifrån studien är att begreppet kamphundar framställs negativt i tidningsartiklar, men att det sakta håller på att förändras. Detta är dock en väldigt trög förändring. Den negativa framställningen av kamphundar i media påverkar samhällets syn på dessa hundar, och i förlängningen även individers beteende kring dessa hundar. Resultatet kan användas genom att jämföra medias framställning av ett fenomen med statistik kring ämnet, för att försöka skapa en uppfattning kring medias trovärdighet. Det är viktigt att belysa hur media framställer fenomen, då det i grund och botten handlar om ett vinstintresse från medias håll. Samhällets individer bör bli mer källkritiska och det är det denna studie förhoppningsvis kan hjälpa till med. Studien utfördes med hjälp av en diskursanalys, vilket är en kartläggning av texters mönster och dolda budskap i tidningsartiklar. Diskursanalysen utfördes på 20 artiklar, tio från respektive år.

The choice of topic is based on our common interest in “fight dogs”. The ambition is to analyze how the term is discussed in newspapers in Sweden. The purpose of the study is to examine how newspapers portray “fight dogs” through their articles, and how this portrayal of these types of dogs have changed, focusing on the years 1999 and 2013.The purpose and question of this study have been answered through discourse analysis which has been performed on 20 articles, ten from each respective year, publicized in Swedish newspapers. The articles were collected from the database Research Retriever (Mediearkivet), and a purposeful sampling was performed. The discourse analysis is based on color coding that shows a viewable result of how the newspapers portray “fight dogs”, their owners and the situation as a whole. The color coding consists of three categories: incident, owner and precautions. The analysis is based on discourses and the possible social patterns that they create. This is done with the help of Fairclough’s three dimensional model. Fairclough’s discourse analysis is used through the study as a tool for methodology, as well as a theoretical frame of reference. The presentation and analysis of the years 1999 and 2013 were intertwined in the study, to achieve a clear red thread throughout the study, as well as transparency. The study’s analysis also presents a comparison between the discourses in the articles from the two years.