The purpose of the thesis Masculinities – Gender and its Impact on the Social conditions of individuals is to perform a critical study of how gendered norms influence the social conditions of individuals. This has been done by a problematization and the attempt to answer the question of how the hegemonical masculinity can be analyzed as a discourse, and how the structural aspects of this discourse inflict on the social conditions of masculinities.

The question was divided into the analytical themes: the boarders of the discourse, the institutionalization of the discourse, the actuation of the discourse and the agents of the discourse. The theoretical frame is constituted by the theory of discourse by Michel Foucault, the theory of the hegemonical masculinity by R.W. Connell and a subversive identity theory by Judith Butler. The method used is the abstract discourse analysis built on the discourse theory by Ernesto Laclau and Chantal Mouffes. The analysis consists of a problematization of different aspects of the theory of the hegemonic masculinity from different theoretical perspectives, selected due to their accordance with the perspective of social constructions and social integration.

It was concluded that the hegemonic masculinity could be described as a social structure and as a discourse with inner and outer demarcations, socially preformed and characterized with the aspects of excluding and including. The institutionalized aspects of this discourse could be identified as: the need of the social construction of social groups, acts and threat of violence, the discourse of compulsory heterosexuality, the institutionalized search for truths and the quest for a gender identity. The gender identity was problematized as one of the fundamental aspects of the construction of masculinities due to its connection to the institutionalized concept of identity and social integration. The structural stability of the hegemonical masculinity and its determination of the social conditions of individuals were ultimately challenged as its existence was concluded to be dependent upon the social constructions of social groups and the agency of the individuals.

Syftet med uppsatsen Maskuliniteter - Genusnormernas inverkan på individers sociala förutsättningar är att kritiskt granska genusnormers inverkan på individers sociala förutsättningar. Detta har gjorts genom att problematisera och försöka besvara frågeställningen om hur den hegemoniska maskuliniteten kan begreppsliggöras som en diskurs och hur dess ramar för sociala praktiker inverkar på maskuliniteters sociala förutsättningar.

Frågeställning bröts ned till de analytiska temana: diskursens gränser, diskursens institutionalisering, diskursens drivkraft och diskursens aktörer. Den teoretiska ramen bygger på Michel Foucaults diskursteori, R.W. Connells teori om den hegemoniska maskuliniteten och Judith Butlers subversiva identitetsteori. Metodologin bygger på diskursteoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffes abstrakta och dekonstruktivistiska diskursanalys med vilken den hegemoniska maskuliniteten har granskats kritiskt utifrån olika teoretiska perspektiv. Dessa perspektiv valdes ut efter kompatibilitet med det socialkonstruktivistiska perspektivet och relevans för individers sociala integration.

Slutsatsen drogs att den hegemoniska maskuliniteten kan begreppsliggöras som social struktur och som en diskurs, med såväl inre som yttre gränsdragningar, manifesterade i diskursiva utestängningsprocedurer. De institutionaliserade aspekterna av den hegemoniska maskulinitetsdiskursen identifierades som: samhällsgrupperingar, våldsyttringar, den heterosexuella matrisen, sökandet efter sanningar och strävan efter en könsidentitet. Könsidentiteten problematiserades som en grundläggande drivkraft bakom konstruerandet av maskuliniteter på grund av identitetsbegreppets institutionalisering och koppling till individers sociala integration. Slutligen ifrågasattes den hegemoniska maskulinitetens strukturella stabilitet och determinering för individers sociala förutsättningar, då dess existens visade sig vara beroende av socialt konstruerade samhällsgrupperingar och individers delvis fria agerande.