Problem: Utvecklingen i världen går mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi där den immateriella tillgången intellektuellt kapital blir viktigare bland företag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras på principer från så tidigt som 1400-talet då man ville bokföra transaktioner för in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades något under den industriella revolutionen för att man skulle kunna sätta upp materiella ting som tillgångar. När man nu går in en ny revolution, den mänskliga, hur är synen på det intellektuella kapitalet och hur redovisas kapitalet som inte får ske i företagens balans- och resultaträkning.

Syfte: Studiens syfte är att studera vad som skett med utvecklingen av intellektuellt kapital i kunskapsföretagens årsredovisningar och undersöka vilka faktorer och omständigheter som påverkar utvecklingen. För att se på hur efterfrågan ser ut på information om det intellektuella kapital granskas även dess roll vid förvärv och värdering av företag.

Teori: Studiens teoretiska referensram tar först upp centrala begrepp i studien såsom kunskapsföretag samt tar upp ett antal modeller som föreslår olika sätt att visa företagens intellektuella kapital i siffror. Till sist presenteras tidigare forskning inom ämnet som kommer användas i analysen.

Metod: Valet av metod för denna studie är kvalitativ och ansatsen är deduktiv. Empirin har tagits fram genom flertalet intervjuer med forskare och revisorer samt genom granskning av fem kunskapsintensiva företags årsredovisningar.

Slutsats: Synen på intellektuellt kapital har utvecklats i viss utsträckning då företag är alltmer medvetna om vikten av att behålla och utveckla sitt humankapital. För att det intellektuella kapitalet på ett tydligare sätt ska åskådas i de finansiella rapporterna krävs det i framtiden att högre instanser ger företag rekommendationer för hur de ska gå tillväga. 

Purpose: The purpose of this study is to analyze the development of the intellectual capital in knowledge-based company’s annual reports and explore which factors and circumstances that can affect this development. In order to see how the demand is for information about intellectual capital in annual reports, its role in acquisitions and valuation of companies is examined.

Method: This study is based on a qualitative method with a deductive approach. The empirical data has been gathered through interviews with two researchers, one auditor and two managers for valuation and acquisition. There have also been examinations of five knowledge-based company’s annual reports.

Conclusions: The view of intellectual capital has developed to some extent since corporations are increasingly recognizing the importance of maintaining and developing its human capital. For the intellectual capital to be viewed in a clearer way in the financial reports it is required that in the future higher instances give companies the adequate advice in how to do so.