Det här är en uppsats i pedagogik om förberedelseklassen, vars syfte är att undersöka om det är positivt eller negativt för invandrar- och flyktingbarn att gå i en förberedelseklass, och även modersmålets påverkan på förberedelseklassen. För att få en inblick i vad en förberedelseklass är börjar uppsatsen med en bakgrundshistoria och fortsätter sedan den med att gå in lite närmare på några områden. Dessa områden är trauma – krigsupplevelser, den första tiden, överslussningen, modersmålet, samarbete med föräldrarna och lärarrollen. Metoden består av två undersökningar, den första handlar om modersmålsundervisning där fem elever intervjuas i förberedelseklassen och en diskussion med två modersmålslärare. Denna undersökning har jag för att jag anser att modersmålet är en så stor del av förberedelseklassen, och det är även därför som modersmålet får ett större utrymme i det teoretiska perspektivet. Den andra undersökningen handlar om förberedelseklassen, som består av intervjuer med fyra förberedelseklasslärare för att få en uppfattning om hur det fungerar i realiteten och även för att se över de positiva och negativa aspekterna kring förberedelseklassen.

Det dessa undersökningar resulterar i är att det finns både negativa och positiva attityder kring modersmål och likaså positiva och negativa aspekter kring förberedelseklasserna. Det alla invandrar- och flyktingbarn dock behöver för att klara sig bättre i en förberedelseklass är just användning och förståelse för modersmålet, då denna blir en länk mellan det nya svenska språket och kulturen och det egna modersmålet och dess kultur. Vidare är förberedelseklassen nästan en nödvändighet för de barn som kommer till Sverige som flyktingbarn utan minsta skolbakgrund på grund av att dessa barn måste först och främst lära sig alfabetet innan de kan börja i en ordinarie klass. Dessutom behöver vissa även bearbeta sina traumatiska upplevelser för att de ska kunna fungera som en hel person i klassrummet. Men det finns även en annan sida, en annan grupp av barn, nämligen de som har utmärkt skolbakgrund och deras upplevelser har inte varit så dramatiska. Dessa barn behöver kanske inte gå i förberedelseklass alls då det bara är språket som fattas, ett språk som de kan lära sig snabbare i en redan svensk talande klass.

Jag avslutar uppsatsen med att säga:

”Förberedelseklassen är bra och behövs, men den kan bli mycket bättre. Det finns de som behöver den men många som skulle klara sig utan den".