Inledning: Efter flera redovisningsskandaler bestämde Svensk näringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste är bestämmelser angående intern kontroll. Intern kontroll är viktigt för alla bolag och dålig sådan anser många är en orsak till många företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lämna en rapport angående deras IK och att utvärdera sin IK för första gången.

Syfte:  Syftet är att undersöka om bolagskodens införande har påverkat bolagens sätt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat på intern kontroll rapporterna samt att jämföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som även lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förändring som har skett under åren 2005-2008.

Metod: Undersökningen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera år så att vi kan se en förändring över tiden. Urvalet är 8 bolag varav 4 är noterade på både den Amerikanska och den svenska börsen och de andra 4 är enbart noterade på den Svenska börsen. Populationen är de 70 bolag som var från 2005 så kallade Kodbolag.

Slutsatser: Kodens införande påverkar sättet företagen arbetar med intern kontroll. SOX-bolagen verkar ha blivit mer påverkade än kod-bolagen och detta beror troligtvis på den strängare lagstiftning som finns i USA. Även de bolag som avnoterades från SEC (amerikanska finansinspektionen) fortsatte med sitt arbete och utvecklade, i vissa fall, den bortom det som krävdes av SOX lagstiftningen. Kod-bolagens arbete med sin IK verkar blivit mer omfattande än vad det annars skulle ha varit, om det inte fanns några krav alls, men det verkar som den enklare standarden på rapporten inte har orsakat lika mycket förändring som skulle vara möjligt om högre krav ställdes på de Svenska bolagen.