Denna studie undersöker hur studenter inom högre utbildning använder ChatGPT under informella studiesituationer i vardagen, samt hur deras informationspraktiker formas i mötet med språkmodellens responsiva logik. Genom en kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer och skärmbilder från två studenter inom teknisk fysik och två inom biomedicinsk analys, analyseras språkmodellen både som informationsteknologi och en aktör som påverkar hur kunskap söks, tolkas och förstås. Analysen utgår det teoretiska ramverket Expanded Model for Everyday Information Practices (E-EIP) samt analysmetoden diskursiv gränssnittsanalys, i syfte att undersöka hur gränssnittets design signalerar vissa beteenden som önskvärda och andra som mindre tillgängliga. Materialet visar att ChatGPT främst används för att spara tid, strukturera uppgifter, skapa överblick och att användningenkantas av varierande grad källkritisk reflektion. Gränssnittet främjar ett transaktionellt förhållningssätt till kunskap, där användaren tilltalas som kund snarare än ett lärande subjekt. ChatGPT upplevs som ett bollplank men formar samtidigt studenters uppfattning om vad som är relevant, möjligt och legitimt i studiesammanhang. Studien behandlar därmed språkmodellens normerande roll i studenters lärande, och framhäver behovet av att kritiskt förstå hur generativ AI påverkar akademiska praktiker och informationskompetens. 

This study explores how students in higher education use ChatGPT in their informal everyday studies, and how their information practices are shaped in interaction with the large language model. Drawing on a qualitative approach with semi-structured interviews and screenshots from two students in engineering physics and two in biomedical analysis, the study analyzes ChatGPT's role as a study tool, and as a formative actor in knowledge practices. The analysis applies the Expanded Model for Everyday Information Practices (E-EIP) and discursive interface analysis to examine the affordances embedded in the interface design. The findings show that while students use ChatGPT to save time, clarify complex material and structure tasks, their use is also marked by ethical uncertainty and fluctuating critical engagement with information. The interface logic promotes a transactional approach to knowledge, positioning the user more as a customer rather than a learning subject. ChatGPT’s design encourages efficiency and surface-level understanding, subtly guiding student behavior and expectations. The study highlights how generative AI technologies shape what is perceived as relevant, legitimate and reasonable in learning environments - emphasizing the socio-technical nature of knowledge production and the need for critical information literacy in an AI-driven academic landscape.