Studien undersöker sambandet mellan NPL och lönsamheten för de svenska bankerna under och efter Covid-19. Genom tillämpning av en kvantitativ metod och teoretisk ramverket gällande riskhantering och finansiella metoder ger studien insikter om NPL påverkan en banks lönsamhet. Teorier och finansiella modeller togs upp i den teoretiska referensramen för att bygga en grund för tidigare forskning som användes i senare tillfälle i studien. Teorierna berör kreditrisker samt likviditetsrisker där kreditrisk som teori användes som huvudfokus i studiens senare stadie. Anledningen till detta låg i att tidigare forskningen kopplade NPL och lönsamhet till kredit risker, därav blev den teorin mest relevant. Finansiella modellerna ROA, NPL, ROE, NIM, CAR samt Bank Size togs upp som är även de oberoende samt beroende variablerna som ställs mot varandra i metodens genomförande av beräknings och statistiska analyser. Studiens insamling av data på svenska bankers årsredovisningar mellan 2020 till 2022 skedde via databasen Retriever Business. Tillvägagångssättet skedde genom en deskriptiv analys med korrelationsanalys samt linjära regressioner för att identifiera de samband som kan finnas. Empirin visade på ett generellt svagt samband mellan NPL och lönsamhet. Däremot visade resultatet på andra faktorer som har en betydande roll i lönsamhetens påverkan vilket tyder på behov av en bredare analys. Resultatet visade överlag att det fanns en tydlig variation mellan 2020 till 2022 för både korrelation och linjära regressioner.