This dissertation investigates the role of design in contemporary data journalism. Over the past few decades, data journalism has gained popularity as a genre capable of responding to the progressive crisis in traditional media. Data journalists use quantitative data as the main source for their reporting activities. These data are collected, analyzed, and represented using a plethora of computational and design methods. These methods allow data journalists to unveil patterns and trends hidden in the data. This information is ultimately presented to the reader. Data journalists employ techniques such as data visualizations to produce a graphical representation of abstract data. Whereas previous research has focused at length on the intersection between data journalism and computer science, design and data visualizations have been marginalized as purely functional techniques. This points to a gap in the research on data journalism. In order tounderstand the future direction of data journalism, it is important to recognize the epistemic role that design and data visualization play in the genre. Such an investigation is fundamental to understanding the key ideals and practices that are at play in defining data journalism epistemology. Moreover, identifying the role of data visualization in data journalism allows for a critical reflection on the normalization of design within newsroom practice. As journalism becomes increasingly digital and visual, design plays a fundamental role in how news is consumed and understood by audiences. Ultimately, this work aims to show the importance of design for digital journalism and contextualize the role of data journalism within the progressive crisis of credibility faced by traditional media.

Throughout this dissertation the present status and future trajectory of datajournalism is discussed. Two contributions are brought forward. First, the contemporary epistemology of data journalism is discussed. This is done by examining how key journalistic values, like objectivity, are represented in data journalists’ work. Data visualizations will be analyzed as boundary objects between journalists and their audiences, as artefacts capable of communicating specific ideals and values. Then, the relationship between objectivity and power will be established in a discussion which will touch upon the normalization process of data journalism. Design is discussed again as a critical approach that could serve data journalists in becoming more aware and sensitive to data-related issues. The dissertation concludes that a theoretically-grounded understanding of design would benefit data journalism practices. An improved understanding of design values and epistemologies could shift data journalism towards more critical journalistic and data practices.

I den här avhandlingen undersöks designens roll i den moderna datajournalistiken. Under de senaste decennierna har datajournalistik blivit en allt vanligare genre, och den ses ibland även som lösningen på den pågående krisen i de traditionella medierna.

Datajournalister använder kvantitativa data som huvudkällor för sin rapportering. Dessa data samlas in, analyseras och presenteras sedan med hjälp av en uppsjö av beräknings- och designmetoder som gör det möjligt att påvisa mönster och trender. Att tidigare forskning främst fokuserat på skärningspunkten mellan datajournalistik och datavetenskap, har medfört att design och datavisualiseringar marginaliserats som rent funktionella tekniker. Detta pekar på ett gap i forskningen.

För att förstå datajournalistiken är det viktigt att se den epistemiska roll som design och datavisualisering spelar i genren, och det är också grundläggande för att förstå de ideal och metoder som definierar datajournalistikens epistemologi. Denna undersökning av datavisualiseringens betydelse för datajournalistiken möjliggör därmed en kritisk reflektion över normaliseringen av design på nyhetsredaktionerna. I takt med att journalistiken blir alltmer digital och visuell blir design också en allt viktigare faktor för hur nyheter konsumeras och förstås av publiken.

Här diskuteras datajournalistikens nuvarande status och dess framtida utvecklingmöjligheter. Två bidrag förs fram. Inledningsvis diskuteras datajournalistikens samtida epistemologi. Detta görs genom att undersöka hur viktiga journalistiska värden, som objektivitet, representeras i datajournalisters arbete. Datavisualiseringar analyseras som gränsobjekt mellan journalister och deras publik, som artefakter som kan kommunicera specifika ideal och värderingar. Därefter berörs förhållandet mellan objektivitet och makt i en diskussion som berör datajournalistikens normaliseringsprocess. Design framhålls då återigen som ett kritiskt förhållningssätt som kan hjälpa datajournalister att bli mer medvetna om och känsliga för datarelaterade frågor.

Avhandlingens slutsats är att en teoretiskt grundad förståelse av design skulle gynna datajournalistiken. En förbättrad förståelse av designvärden och epistemologier kan förändra datajournalistiken i riktning mot mer kritiska journalistiska och datapraktiska metoder.