Globaliseringen har bidragit till nya möjligheter men också hot för företag. Västvärldens företag kan lägga produktionen i delar av världen där kostnaden för att tillverka en vara är lägre än i hemlandet. I dessa leverantörsled kan missförhållanden uppstå såsom kränkningar av mänskliga rättigheter. Intressenter av olika slag fordrar mer transparens av företagen, det vill säga de kräver information utöver den finansiella i företagens rapporter.

Hållbarhetsredovisning är en form av redovisning som har blivit allt vanligare och anses generellt innehålla information om företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala prestanda. I jämförelse med den finansiella redovisningen existerar det ännu inga standarder för denna form av rapportering. Global Reporting Initiative är en internationellt erkänd organisation som arbetar för att utforma riktlinjer för hållbarhetsrapportering, vilka är frivilliga att upprätta. Hållbarhetsredovisningen visar på att redovisningen går mot en ny era där det inte endast räcker med finansiell redovisning utan företagen bör ta ett större ansvar gentemot samhället och miljön.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag mäter och redovisar mänskliga rättigheter. En kvalitativ metod har använts för att genomföra studien, där fem företags hållbarhetsredovisningar har undersökts. Teorin som ligger till grund för undersökningen är de informationskvalitativa egenskaperna, vilka genomsyrar den finansiella redovisningen.

Slutsatserna visar att fallföretagen inte mäter mänskliga rättigheter på arbetsplatsen i kvantitativa termer. Däremot redovisar de mänskliga rättigheter i form av kvalitativ information. Av studien framkom även att informationen i de undersökta hållbarhetsredovisningarna är begriplig, att uppförandekoder är en del av relevansen, att granskningen ökar tillförlitligheten och att jämförbarheten blir relativt god tack vare GRI: s riktlinjer och dess innehållsförteckning.