A Road project’s frame is built up of a decision- and consultation process, where the results of the preparatory studies are being discussed. The aim with a consultation process is that all the

opinions and knowledge from the operators' will be taken into count in the basis of information, that is needed in order to the different involved operators' to take a decision.

The aim of the essay was to investigate how the decision- and consultation process for a road project, the E4 section between Uppsala Läby, turned out. The aim is also to bring up how the

process could have been done more correctly. The study was carried out through a qualitative method with an analysis of materials from the National Road Administration's archives, the associated Environmental Impact Assessment (EIA) and through interviews of the different operators.

My theoretical basis has been a Stakeholder Analysis and its principles, and theory about different executions of social planning.

The result showed that the decision- and consultation process has been bursting in democracy and consideration taking of the different operators' opinions, has been poor from the developer’s, in this case the National Road Administration's, side. The National Road Administration has implemented the project on the basis of its own preferences and has not more or less given some compromises to the other operators. The public felt displeased and disappointed, as there were many people affected by the road. The municipalities and the county board got the feeling of that there has been an informal process at the National Road Administration that has been vital important for the final decision about the road's draw.

Ett vägprojekts stomme byggs upp av besluts- och samrådsprocesser, där resultaten av förstudierna diskuteras. Syftet med en samrådsprocess är att alla aktörers åsikter och kunskaper ska tas med i det underlag av information, som behövs för att de olika inblandade

parterna ska kunna fatta ett beslut.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur besluts- och samrådsprocessen för ett vägprojekt, E4:ans delsträcka mellan Uppsala-Läby, gick till och att föra fram vad som kunde ha gjorts bättre. Studien utfördes genom en kvalitativ metod med en analys av material från Vägverkets

arkiv, den tillhörande Miljökonsekvensbeskrivningen och genom intervjuer av de olika aktörerna.

Min teoretiska utgångspunkt har varit aktörsanalyser och dess principer, samt teori om olika utföranden av samhällsplanering.

Resultatet visade att besluts- och samrådsprocessen har varit bristande i demokrati och hänsynstagande av de olika aktörernas åsikter, har varit dåligt från projektörens, i det här fallet Vägverkets, sida. Vägverket har genomfört projektet utifrån dess egna preferenser och har i stort sett inte givit några kompromisser till de andra aktörerna. Allmänheten känner sig missnöjda och besvikna, det var många som drabbades hårt av vägens sträckning.

Kommunerna och Länsstyrelsen fick känslan av att det har pågått en informell process hos Vägverket som har varit avgörande för det tagna beslutet om vägens dragning.