The invisible struggle for the purpose of leisure time pedagogy 

- a study of discourses about leisure time pedagogy

The aim of the study is to examine and highlight the discursive struggle about the main purpose of leisure time pedagogy in school in a democratic society. Thereby my aim is to deepen the discussion about what leisure time pedagogy is and should be. The examination of different purposes is based on Gert J.J. Biestas different educational concepts qualification, socialization and subjectification. The study is based on a webb survey answered by 71 leisure time pedagogues, and interviews answered by 6 leisure time pedagogues. Findings from the webb survey suggests that most of the respondents believe their administration think the most important duty of leisure time pedagogy is different from their own. Most of the respondents indicated socialisation or subjectification of students as their most important duty, while most of them think their administration designate the students qualification as most important. The interviews where recorded, transcribed, and later analysed in line with Ernesto Laclau ́s and Chantal Mouffe ́s discourse theory. From the interviews I was able to map out 3 different discourses about the main purpose of leisure time pedagogy according to leisure time pedagogues: the socially oriented discourse, the knowledge oriented discourse and the identity oriented discourse. I was also able to map out one discourse based on leisure time pedagogues views on how they think their administrations anticipation on leisure time pedagogy differ from their own beliefs. In conclusion most leisure time pedagogues believes their main purpose is to help students develop social skills and personal identity, while they believe their endeavor to do so, is interfered either by their administrations designated purpose with leisure time pedagogy or their anticipation on leisure time pedagogues to help teachers and to support pupils development of subject knowledge, rather than to plan and elaborate with leisure time pedagogy. The study suggests that the different discourses, while not properly articulated, may lead to misunderstandings and a false feeling of agreement when there is none. This is why there seems to be a need to really discuss and clarify different comprehensions of the meaning of the main concepts of leisure time pedagogy in order to articulate the discursive struggle.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och lyfta den diskursiva kampen om fritidspedagogikens roll och syfte inom skolan i ett demokratiskt samhälle. Genom detta är min förhoppning att studien kan bidra till att fördjupa diskussionen om vad fritidspedagogiken är och bör vara. Fritidspedagogikens syfte undersöks utifrån Biestas utbildningsfunktionskategorier kvalificering, socialisation och subjektifiering. Studien baseras på en webbenkät som besvarats av 71 fritidspedagoger och intervjuer med 6 fritidspedagoger. Resultatet från webbenkäten visar att de flesta av fritidspedagogerna tror att skolledningens uppfattning om fritidspedagogikens viktigaste uppdrag skiljer sig från deras egen. De flesta menade att elevernas socialisation eller subjektifiering var fritidspedagogikens viktigaste uppdrag, men att de trodde att skolledningen menade att fritidspedagogikens viktigaste uppdrag var elevernas kvalificering. Intervjuerna spelades in med ljudupptagningsapparat, transkriberades och analyserades därefter med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Utifrån intervjuerna kunde tre diskurser om fritidspedagogers egen uppfattning om fritidspedagogikens viktigaste syften kartläggas: en socialt orienterad diskurs, en kunskapsorienterad diskurs och en identitetsorienterad diskurs. Utöver dessa tre diskurser kartlades en diskurs baserad på fritidspedagogers uttalanden om hur skolledningens förväntningar på fritidspedagogikens syfte skiljer sig från deras egen uppfattning. Sammanfattningsvis anser de flesta fritidspedagogerna att deras viktigaste uppdrag är att stötta elever i deras utveckling av sociala förmågor och personliga identitet, men att deras strävan mot detta hindras antingen av att skolledningen menar att fritidspedagogiken har ett annat syfte, eller att de förväntar sig att fritidspedagoger främst skall arbeta för att stötta klassläraren och elevernas kunskapsutveckling, snarare än att planera och utveckla fritidspedagogiken. Studien tyder på att de olika diskurserna om fritidspedagogikens syfte kan leda till missförstånd och en falsk känsla av samstämmighet när så inte är fallet. Detta pekar på behovet av att diskutera och tydliggöra olika uppfattningar och tolkningar av fritidspedagogikens centrala begrepp samverkan, kompletterande uppdrag och värdegrundsarbete för att tydligare artikulera den diskursiva kampen.