Syfte: Att sammanställa och analysera tidigare forskning med uttalanden från män som utövat våld i nära relation och analysera deras beskrivningar av att använda våld genom Connells teori om relationen mellan maskuliniteter för att utforska relationen mellan våld och maskulinitet. Metod: Litteraturöversikt av kvalitativ forskning i ämnet och tematisk analys. Resultat: 15 artiklar har granskats. Mäns perspektiv genererade teman om lärdomar och normalisering av våld från egen våldsexponering, genom funktioner av kontroll över sin egen och andras tillvaro som ett resultat av tillitsproblem och könsförväntningar, övertygelser om att makt och maskulinitet hör ihop och att våldet är bortom eget ansvar. Diskussion: Connells teori förklarade maskuliniteters hierarkiska synsätt i utsagorna om våldsanvändande vilket skapade en manlig domän som till varje pris försvarades och frånhölls kvinnans involvering och inkräktande. Ett viktigt inslag i tidigare forskning om behandlingsmetoder som sällan fokuserar genusrelaterade mekanismer till mäns våldsanvändande i nära relation. Slutsats: Relevant för kuratorer inom hälso- och sjukvård att frågor ställs till män avseende deras genusförväntningar som förebyggande och upptäckande funktioner i det våldspreventiva arbetet och utmana maskulinitetens normer och värderingar i samtal med män.

Aim: To conduct and analyse recent studies among men and their statements of using intimate partner violence (IPV). The use of Connell’ s theory of Masculinities aimed to explore the relation between violence and masculinity. Methods: Scoping review of qualitative research and thematic analysis. Results: 15 articles were examined. Men’s perspective generated themes about learned normalisation through own exposure to violence, through functions of control among themselves and others as of trust issues and gender expectations, beliefs of the relation between power and masculinity and that violence actions are beyond their responsibility. Discussion: Connell’s theory generated explanations of the hierarchy of masculinities in their statements of violence which constructs a male domain that must be defended at all costs and be withheld from women’s involvement and encroaching. These findings serve as important elements in recent studies among treatment methods which tend to miss out gender-related mechanisms of violence among men who perpetrated violence. Conclusion: Importance for counsellors in health and medical care to ask questions to men regarding their own gender expectations as functions of preventive and discovery in violence prevention work to challenge norms and values of masculinity in conversation with men.