Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra elevers perspektiv på konflikthantering i fritidshemmets verksamhet, med särskilt fokus på deras uppfattning om olika strategier samt vilka möjligheter och utmaningar som kan uppstå i konfliktsituationer. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med tio elever från årskurs 3–6. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av vinjettmetod, där eleverna fick ta ställning till fiktiva cases som var baserade på olika konfliktsituationer. Det insamlade materialet analyserades tematiskt och tolkades med stöd av barndomssociologi samt Cohens konfliktpyramid (1995).

Resultatet visar att elevernas upplevelser av konflikthantering i hög grad påverkas av pedagogers sätt att bemöta dem. Särskilt framträder betydelsen av tonläge, kommunikation och pedagogers förmåga att visa förståelse i konfliktsituationer. Ett respektfullt och lugnt bemötande bidrar enligt eleverna till att konflikter lättare kan hanteras konstruktivt, medan ett passivt och oreflekterat bemötande tenderar att förvärra situationen. Dessutom framgår det att de bakomliggande orsakerna till konflikter ofta försummas, vilket kan resultera i missförstånd och att elever känner sig orättvist behandlade. Möjlighet till att få uttrycka orsaker och att bli hörd lyfts fram som en viktig aspekt för att kunna lösa konflikter på ett mer hållbart sätt.

Ett återkommande tema i elevernas utsagor är vikten av att få uttrycka sin egen berättelse i konfliktsituationer. Att bli tagen på allvar och ges utrymme för att uttrycka tankar och åsikter i konfliktsituationer upplevs som betydelsefullt för känslan av delaktighet och välbefinnande. Resultatet visar vidare att konflikter kan vara värdefulla lärandetillfällen för kommunikation och förmågan att förstå andras perspektiv. Sammanfattningsvis visar studien att ett lyhört och medvetet pedagogiskt förhållningssätt där elevernas perspektiv tas tillvara, kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för konstruktiv konflikthantering i fritidshemmet och främja elevers sociala utveckling.