Avhandlingen Pedagogiska representationer av ondska i förskolan: en intervjustudie och en barnboksstudie undersöker vilket utrymme och mening ondska, definierad som grymhet och lidande, kan ha i förskolans pedagogiska verksamhet. Avhandlingen består av två delstudier som båda förankras i en hermeneutisk kunskapssyn. Intervjustudien är förlagd till ett praktiskt och socialt sammanhang och bygger på kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger. Deras berättelser om hur de föreställer sig ondska och hur de hanterar uttryck för grymhet och lidande i sin praktik analyseras genom Klaus Mollenhauers teori om pedagogisk presentation och representation. Barnboksstudien orienterar sig mot en symbolisk värld och individuellt meningsskapande. Analysen av hur ondska representeras i ett urval barnböcker görs med stöd i Fred C. Alfords existentiella teori om ondska och Bruno Bettelheims arbete om sagans betydelse för barns meningsskapande. Resultaten visar att de intervjuade pedagogerna undviker begreppet ondska och i stället omtolkar svåra erfarenheter i termer av trygghet, empati och värdegrund, med syftet att skapa distans och skydd för barnen. På så sätt anser de sig skydda barn från överväldigande erfarenheter samtidigt som de skapar ingångar till världen som baseras på trygghet, empati och gemenskap. De analyserade barnböckerna representerar däremot ondska genom symboler och narrativ – såsom en fientlig värld, moraliska gråzoner och döden – och öppnar därigenom för existentiella reflektioner och meningsskapande. Avhandlingen visar hur pedagogiska representationer av ondska till sin natur är indirekta och rör sig i spänningen mellan skydd och kunskapsförmedling. Den visar att begreppet ondska, trots att det ofta saknas i pedagogiska diskurser, kan fungera som en viktig ingång för att hjälpa barn skapa mening i möten med grymhet och lidande.

The dissertation Pedagogical Representations of Evil in Preschool: an Interview Study and a Children’s Book Study explores the space and meaning of evil, defined as cruelty and suffering, in preschool pedagogical practice.The dissertation consists of two sub-studies, both of which are rooted in a hermeneutic view of knowledge. The interview study is set in a practical and social context and is based on qualitative interviews with preschool teachers. Their stories about how they imagine evil and how they deal with expressions of cruelty and suffering in their practice are analyzed using Klaus Mollenhauer’s theory of pedagogical presentation and representation. The children’s book study focuses on a symbolic world and individual meaning making. The analysis of how evil is represented in a selection of children’s books is interpreted with the support of Fred C. Alford’s existential theory of evil and Bruno Bettelheim’s work on the significance of fairy tales for children’s meaning making.The results show that the interviewed preschool teachers tend to avoid the explicit concept of evil and instead reinterpret difficult experiences in terms of safety, empathy, and value-based language, aiming to create distance and protection for the children. In this way, they see themselves as protecting children from overwhelming experiences while creating entry points to the world based on safety, empathy, and community.The children’s books analyzed, on the other hand, represent evil through symbols and narratives – such as a hostile world, moral grey areas, and death – thereby opening for existential reflections and meaning making.The dissertation shows how pedagogical representations of evil are inherently indirect and operate in the tension between between protection and knowledge transfer. The dissertation shows that the concept of evil, despite its frequent absence in educational discourse, can serve as an important entry point for helping children make sense of encounters with cruelty and suffering.