Uppsatsen tar ett avstamp i studier av den svenska skolmarknaden. Med företagen som ideal förmås skolorna att med uppgifterna som producenter konkurrera om elever som tar rollen som kunder. Marknadsföringen och synligheten i media blir en förutsättning för överlevnad på denna marknad. Skolmarknaden med dess fria skolval blir problematisk när den ökar segregationen. Problemet blir omfattande i följden vinnarskolor och förlorarskolor.

Denna studie syftar till att undersöka marknadsföringsbroschyrer och medierepresentationen av fyra skolor i Stockholm, varav två är vinnarskolor och två är förlorarskolor. Teorin om New Public Management används i förståelsen för fenomenet skolmarknad och dess konsekvenser. Genom en innehållsanalys med ett intersektionellt perspektiv av skolornas broschyrer och representationen i media, kunna kartlägga maktasymmetrier. I synnerlighet används Bourdieus kapitaldefinitioner och postkolonial teori för förståelsen av hur segregation uppstått och kvarlever. Detta för att påvisa om etnisk- och socioekonomisk segregation synliggörs i marknadsföringen samt om denna kan bidra till en reproduktion av segregation. En analys av sekundärt insamlad statistik används i definieringen av dem olika skolorna.

Resultatet visar på en förekomst av etnisk- och socioekonomisk segregation i skolornas marknadsföring och medierepresentation. Empirin av den kvalitativa undersökningen redovisar ett påtagligt samband mellan etnicitet/socioekonomi och studieresultat. Slutsatsen blir att marknadsföringen och medierepresentation påverkar reproduktionen av segregation men de sociala strukturerna är det som upprätthåller fenomenet.