Denna studie undersöker hur rapporteringen kring de fem världsreligionerna skiljer sig mellan en sekulär och en religiös nyhetstidning. Tidningarna är den kristna tidningen Dagen samt Dagens Nyheter (DN). En kvantitativ innehållsanalys har genomförts på totalt 188 artiklar från kristna Dagen och 47 från sekulära DN för att analysera religionsrapporteringens innehåll. Nio artiklar har sedan analyserats kvalitativt med fokus på hur religionen och dess utövare gestaltas. Undersökningsperioden var första kvartalet 2014. Den kvalitativa analysen har genomförts med stöd av bland annat Martin Conboys teorier om nyhetsspråk och Brigitte Mrals modell av en klassisk retorikanalys. Den kvantitativa studien visar bland annat att officiella religiösa aktörer, som präster och imamer, kommer till tals oftare i Dagen än i DN. Religionsrapporteringen i Dagen har även en jämn fördelning mellan inrikes och utrikesnyheter, i kontrast till DN som oftast rapporterar om religion i andra länder. I DN spelar religionen en mindre roll och förekommer i en kulturell eller politisk kontext snarare än en religiös sådan, medan Dagen oftare belyser tro och andliga perspektiv med religionen som huvudämne. Den kvalitativa analysen antyder också att DN har ett kritiskt och sekulärt förhållningssätt till samtliga religioner, medan Dagens förhållningssätt varierar beroende på vilken religion som behandlas, till förmån för kristendomen.