Man ingår handelsavtal för att främja utveckling och handel enligt handelsteorin. Denna uppsats har som syfte att studera om de länder som har slutit handelsavtal med varandra och skapat den sydamerikanska tullunionen Mercosur har fått en ökad tillväxt. Uppsatsen undersöker och diskuterar även handelsalstring och handelsomfördelning, institutionella strukturer varav den finansiella sektorn är en, kunskapsöverföring och innovationer, samt balansen mellan produktionssektorer.

Studien finner att Mercosurländerna tycks ha gynnats av tullunionen genom att ta del av kunskap och i främjandet av nya industrier. Mercosur hade de första åren inte en stor handelsalstrande effekt men däremot en tydlig handelsomfördelande effekt. Tio år efter tullunionens ikraftträdande kan man se en stark handelsalstrande effekt gentemot länder utanför unionen. Regressionsresultatet visar statistisk signifikans för jordbruk och tillverkningsindustri vilka bidrar till tillväxt, däremot har ingen av övriga variabler signifikans.

Regressionsanalysen baseras på paneldata på alla de latinamerikanska fastlandsländer förutom Guyana och Surinam, samt det görs en skillnad på vilka länder som tillhör tullunionen och vilka inte och om det gäller tiden innan eller efter Mercosurs början, för att studera tillväxtens utveckling för Mercosurländerna.

Agreements of trade are signed in order to stimulate development and growth according to trade theory. The aim of this thesis is to study whether the countries that signed the trade agreements and founded the South-American customs union Mercosur have experienced growth. The thesis also analyzes and discusses trade creation and trade diversion, institutional structures of which the financial sector is one, knowledge transfer and innovations, as well as the balance between production sectors.

The study finds that the Mercosur-countries have benefited from the customs union in the transfer of knowledge and the formation of new industries. During the first years Mercosur did not have a great trade creation effect but rather a trade diversion effect. Ten years after the customs union came into force a strong trade creation effect towards countries outside of the union is observable. The regression results show statistical significance in the agricultural and the manufacturing sector which contribute to growth; however, none of the other variables show significance.

The regression-analysis is based on panel data on all the Latin-American countries on the continent except Guyana and Surinam. Further there is made a difference in the regression as to if the country belongs to Mercosur or not and whether it is the time before or after the implementation of the union, in order to study the progress of growth for the Mercosur-countries.