Syftet med denna undersökning är att se hur journalistiken förändrats vid rapporteringen i politiska mediedrev 1995- 2010. Vi ska också titta på hur mediedrev som fenomen har förändrats under samma tid. Utifrån Lars Nords definition av mediedrev har vi gjort ett urval av fyra politiska mediedrev; Tobleroneaffären från 1995 som bland annat handlar om hur Mona Sahlin använde statens kontokort för privata inköp. Kvittoaffären från 2001 där Yvonne Ruwaida gjorde av med offentliga medel utan att redovisa kvitton. I Ministerskandalen 2006 ertappades före detta ministrarna Maria Borelius (handelsminister) och Cecilia Stegö Chilo (kulturminister) med att ha anlitat svart arbetskraft samt struntat i att betala tv licens. Littorinaffären 2010 handlade om hur Sven-Otto Littorin hamnade i blåsvädret då han av kvällspressen anklagades för sexköp. Vår hypotes är att fenomenet mediedrev har förändrats över tid. Rapporteringen i mediedrev har blivit mer sensationell och gränserna mellan det privata och offentliga har suddats ut. I boken Skandalenes Marknadsplass presenterar författaren Esther Pollack, Thompsons teorier om hur skandalernas tolkningsramar påverkar rapporteringen i det politiska mediedrevet. Vi har teoriprövande avsikter gällande denna teori då vi ska undersöka hur tolkningsramarna påverkar rapporteringen i mediedreven. Studien är baserad på kvalitativa textanalyser ur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Vi har valt ut artiklar från respektive tidning i början respektive slutet av rapporteringen i ett så kallat mediedrev. I våra textanalyser har vi bland annat tittat på textens utformning, layout, rubriker och användningen av värdeladdade ord.