Syftet med studien är att skapa en förståelse kring förskollärares syn på begreppet ”fri lek” och vilket utrymme de ger ”fri lek” i förskolan. Vi undersöker i studien även ”fri lek” som fenomen och problematiserar hur pass fri den egentligen är. Forskning visar på att barn i modern barndom i högre utsträckning deltar i styrda aktiviteter. Detta innebär att barnet inte deltar under ”fri lek” i lika stor utsträckning. Vuxenstyrd lek främjar barns lärande och ger möjligheter att utmana barnet inom den proximala utvecklingszonen. Samtidigt finns det forskning som visar på att förskollärare ofta hjälper barn eller avbryter ”fri lek” för att olika lärandeobjekt ska synliggöras, för att någon förutbestämd rutin ska följas eller för att fostra barnet efter de normer som varje tid och plats är bunden av. Studien utgår från en kvalitativ ansats och undersöker forskningsfrågan: Hur ser förskollärare på ”fri lek” och hur pass fri är den egentligen?”. Fem förskollärare har intervjuats. I intervjun har begreppen ”fri lek” och ”lek” undersökts genom semistrukturerande intervjuer. Resultatet visade på att ”fri lek” är en aktivitet som anses värdefull och som är viktig för barns utveckling och lärande. Det finns även flera antydningar på att ”fri lek” inte är särskilt ”fri”. Studien diskuterar om förskolan är till för barnen eller om den primärt fungerar som en institution där barn förbereds för samhället. I denna studie utgår vi från sociokulturella teorier gällande barns utveckling och lärande samt postmoderna teorier om makt. Vi föreslår att mer forskning om ”fri lek” behövs. Särskilt utifrån barns perspektiv gällande hur de uppfattar om de leker eller inte under ”fri lek” när vuxna använder det som ett verktyg för att integrera lek och lärande.