Denna studie undersöker hur namnpubliceringar bland kända personer som har begått eller blivit utsatta för brott ser ut i de två kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen under åren 2019-2023, med avgränsning från 1 januari 2019 till 31 oktober 2023. Studiens material består endast av artiklar från de två kvällstidningarna. Syftet med studien är att observera vilken utsträckning namnpubliceringar förekommer och urskilja mönster utifrån studiens urval. Studien genomfördes med hjälp av en kvanitativ innehållsanalys på 202 artiklar. Den kvantitativa innehållsanalysen är genomförd med hjälp av variabler som sedan är samlade i ett kodschema. Den teoretiska utgångspunkten är skandaljournalistik och kändisars roll i nyhetsrapportering. Utifrån urvalet visar resultatet att antalet namnpubliceringar mellan de två kvällstidningarna att resultatet inte skiljer sig. Det är däremot en skillnad mellan vilket år som det förekommer största antal namnpubliceringar, Aftonbladet namnpublicerade i högst omfattning år 2019 och Expressen år 2020. Studiens resultat visar att det går att urskilja olika mönster till följd av namnpubliceringar, exmpelvis att det skriv fler artiklar om kända män som begått brott än om kända män som blivit utsatta för brott. Resultatet visar även att andra mönster går att urskilja som bland annat att det skrivs mer om män jämfört med kvinnor och att nationalitet oftast inte skrivs ut i samband med namnpubliceringar av kända personer som begått eller blivit utsatta för brott, vilket överensstämmer med den tidigare forskningen.