Syftet med denna studie är att undersöka vilken förståelse och vilka erfarenheter pedagogiskt och organisatoriskt ansvarig personal har för att skapa en inkluderande miljö för alla elever i fritidshemmet, samt att i ljuset av detta diskutera i vilken mån fritidshemmets uttryckta inkluderingsmål kan sägas uppfyllas. Detta är en kvalitativ studie där vi använt oss av semi-strukturerade intervjuer. I studien har vi besökt två skolor där vi intervjuat två grundlärare i fritidshem som är pedagogiskt ansvariga för respektive fritidshem. Vi har även intervjuat två biträdande rektorer som är organisatoriskt ansvariga för respektive fritidshem. För att analysera intervjuerna i studien har vi tagit stöd från det interkulturella perspektivet samt det relationella och kategoriska perspektivet. Vi har även i analysen använt oss av fenomenografisk analysmetod. Genom att tillämpa en fenomenografisk ansats har vi kunnat få fram en breddad och fördjupad bild av intervjupersonernas förståelse och erfarenheter kring skapandet av en inkluderande miljö. I studien framkom en gemensam förståelse kring inkluderingsbegreppet men att det skiljde sig i hur pedagogiskt och organisatoriskt ansvariga resonerar kring det inkluderande arbetet i praktiken. Studien visar även hur fritidshemmets olika förutsättningar kan vara en hävande faktor till att skapandet av en inkluderande miljö inte kan göras till fullo.

The purpose of this study is to investigate what understanding and what experiences pedagogically and organizationally responsible staffhave in creating an inclusive environment for all students in the leisure-time center, and to discuss in the light of this the extent to which the leisure center's expressed inclusion goals can be said to be fulfilled. This is a qualitative study where we used semi-structured interviews. In the study, we visited two schools where we interviewed two primary teachers in leisure centers who are pedagogically responsible for each leisure center. We have also interviewed two deputy vice-chancellors who are organizationally responsible for each leisure center. To analyze the interviews in the study, we have taken support from the intercultural perspective as well as the relational and categorical perspective. We have also used phenomenographic analysis methods in the analysis. By adding a phenomenographic approach, we have been able to develop a broadened and in-depth picture of the interviewees' understandings and experienced units around the creation of an inclusive environment. The study revealed common understandings of the concept of inclusion, but that it differed in how pedagogically and organizationally responsible reason about the inclusive work in practice. The study also shows how the different conditions of the leisure center can be revoking to the fact that the creation of an inclusive environment cannot be done in full.