Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet. Under 1990-talet framkom en av de mest använda styrmodellerna, det av Kaplan och Norton utformade balanserade styrkortet. I modellen presenteras olika perspektiv som ska beaktas i den ekonomiska styrningen, varvid medarbetarna ingår i ett av dem. Medarbetarfokus i styrningen utifrån ledningens syn är intressant att undersöka, då medvetenheten om personalens påverkan på resultatet har ökat de senaste decennierna. Vi har därmed valt att undersöka hur verksamheter i privat och offentlig sektor använder sig av en medarbetarfokus i den ekonomiska styrningen för att uppnå ökad effektivitet samt att redogöra för eventuella skillnader som uppkommer av en jämförelse mellan de två sektorerna. Vidare utgår vår undersökning från en deduktiv ansats med ett kvalitativt angreppssätt, vilket baseras på primärdata i form av intervjuer i fyra privata organisationer och fyra offentliga organisationer. Undersökningen utgår från teorier om bland annat ekonomisk styrning, organisation och ledarskap.

Utifrån undersökningens resultat kan vi avläsa att undersökningsenheterna har olika grad av formalisering gällande styrningen. Vi anser att detta troligen har ett starkare samband med organisationens storlek än med ägandeförhållandet. Vidare finns det en tydligare koppling mellan intäkter och kostnader i de privata organisationerna än i de offentliga, vilket påverkar budgetarbetet. Benchmarking tillämpas främst i de offentliga organisationerna eftersom tydliga finansiella referenspunkter där ofta saknas. Gällande appliceringen av en medarbetarfokus i styrningen kan vi konstatera att vi fann mer likheter än olikheter i jämförandet mellan de privata och offentliga verksamheterna. I undersökningen framgår det att två offentliga enheter och en privat enhet använder sig av det balanserade styrkortet och även tillämpar ett medarbetarperspektiv inom det. Nyckeltal med avseende på medarbetarna används i olika utsträckning men vi kan inte se någon skillnad beträffande vilka mått som används i de olika sektorerna. Alla enheter använder medarbetarsamtal för att förmedla organisationens visioner och övergripande mål till medarbetarna. Även olika typer av attitydenkäter tillämpas för att mäta mjuka värden som en del i styrningen. Belöningssystem såsom bonus och friskvård visade sig också vanligt förekommande i styrningen av medarbetare för att uppnå effektivitet och i förlängningen lönsamhet.