Uppsatsens övergripande syfte är att utröna huruvida ett specifikt samtida populärkulturellt verk – den amerikanska filmen John Q (2002) – i representationen av sina karaktärer befäster en kolonialistisk diskurs eller om dessa gestaltas på ett sätt som skiljer sig från denna diskurs representationsmönster. Med kolonialistisk diskurs avser jag här en diskurs som fundamentalt gror ur de idémönster som var verksamma under den egentliga kolonialismen. Utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv med teoretiska analysinstrument från diskursteori och postkolonialism analyseras kvalitativt filmens karaktärer som indelas i fyra subjektspositioner; icke-vit man/kvinna och vit man/kvinna. Dessas identiteter undersöks i analysen utifrån fem huvudsakliga aspekter; 1/ funktion/roll i narrativet, 2/ personlighet och icke-fysiska egenskaper, 3/ agerande och förehavanden, 4/ utseende och slutligen 5/ eventuellt tydligt intertextuellt förhållande till den skådespelare som representerar honom/henne.

Analysen visar att filmen John Q i upprättandet av en gynnad dikotomi mellan människa och system konstruerar karaktärernas identiteter på ett sätt som nästintill fullständigt följer den kolonialistiska diskursens representationsmönster. Icke-vita gestaltas på för diskursen typiskt stereotypa sätt och bland filmens vita karaktärer representeras de som intar en god narrativ roll i enlighet med den kolonialistiska diskursens vita ideal. Samtidigt tillskrivs de vita karaktärer som manifesterar en ond gestalt en systemidentitet som får funktion av förklaring till deras misslyckande att fullgöra vithet. Det fåtal försök till diskursiv förändring i vissa karaktärer undergrävs effektivt genom ett framhävande av andra aspekter i karaktären ifråga som gestaltas på för diskursen typiska sätt. Endast en karaktär skiljer sig härvidlag från de övriga och upptar en paradoxal och diskursivt icke-tillsluten position.