Bakgrund: I slutet av 1900-talet hade det gjorts väldigt stora framsteg inom teknologin samtidigt som ekonomin inom den svenska hälso- och sjukvården hade försämrats. På grund av denna upp – och nedgång har olika metoder tagits fram i syfte att förbättra effektiviteten. I vår undersökning har vi studerat Balanced Scorecard (BSC) som är en av dessa metoder. BSC har alltid ansetts som en speciell modell som är skräddarsydd för privata företag och har därför varit svår att tillämpa på offentliga företag, såsom hälso- och sjukvården.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka hur BSC effektiviserat ekonomistyrningen inom hälso- och sjukvården. Vilka resultat har styrningsmodellen gett Karolinska Universitetssjukhusets labb – och akutdivision? På vilket sätt har den varit positiv då den anses vara en relativ nyanvänd modell?

Metod: För att uppnå vårt syfte har vi kontaktat två personer från Karolinska Universitetssjukhuset; en controller som ansvarar för BSC på labbdivisionen i Solna och annan som arbetar på akutdivisionen i Huddinge. Detta för en kvalitativ datainsamling, där vi genom att ha genomfört djupgående intervjuer har fått detaljrik information. Vidare har vi gjort en kvantitativ datainsamling då vi har delat ut enkäter som består av både strukturerade – och öppna frågor till de anställda på divisionerna.

Resultat: För att kunna använda BSC på divisionerna har personalen anpassat modellen till sin egen verksamhet. Förändringar har gjorts och vissa punkter har lagts till. Både ledningen och medarbetarna är nöjda men tycker dock att den har vissa brister och kombineras därför med andra metoder. Däremot har BSC bidragit med många fördelar som har lett till att divisionerna har fått en bättre balans i arbetet, det vill säga, att det inte enbart fokuseras på ekonomin utan att det även tas hänsyn till andra bidragande faktorer som till exempel ökad samsyn. Dock har både labb – och akutdivisionen haft lite problem med uppföljning och

aktiviteter som är anknutna till BSC.