The purpose of the study is to investigate how the leisure activities can be affected if the support fails for the students who need special support. And how teachers in leisure centers work with children in need of special support. The leisure center should be a complementary activity for school and preschool, an activity opens to all children. But how will it be for those children who do not fit into the usual norm that exists?

I start the study with background information and history of the leisure center, its steering documents and special education. To conduct the survey, I have used qualitative research methods, where I conducted interviews with staff at leisure homes. It was a conscious choice when I chose which schools to contact, mainly in view of the geographical location. The informants were two student assistants, two teachers in a leisure center and a leisure educator in two different schools. This is followed by previous research that shows the adjustments that staff at the leisure centers make to provide security for children in need of special support and a description of the different roles the staff at the leisure center can have during a working day. A description of the theoretical perspectives I associate with the study, the system perspective and the dilemma perspective. The result shows that the staff at the leisure center receive little hearing for support to students, and often have to make extra adjustments themselves so that the children can participate in the business as well as possible. Further education is also required, preferably jointly. All informants agreed that it is usually the economy that governs and not the needs of the children. The result is quite good in relation to what has emerged in previous research.

Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemsverksamheten kan påverkas om stödet uteblir för de elever som är i behov av särskilt stöd. Samt hur lärare i fritidshem arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Fritidshemmet ska vara en kompletterande verksamhet till skola och förskola, en verksamhet öppen för alla barn. Men hur blir det för de barn som inte passar in i den gängse normen som finns?

Jag inleder studien med bakgrundsinformation och historik om fritidshemmet, dess styrdokument och specialpedagogik. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av kvalitativa forskningsmetoder, där jag genomfört intervjuer med personal på fritidshem. Det var ett medvetet urval då jag valde vilka skolor jag skulle kontakta, främst med tanke på den geografiska placeringen. Informanterna var två elevassistenter, två lärare i fritidshem samt en fritidspedagog fördelat på två skolor. Efter det följer tidigare forskning som visar på de anpassningar som personalen på fritidshemmen gör för att skapa trygghet för barn i behov av särskilt stöd och en beskrivning av de olika roller personalen på fritidshem kan ha under en arbetsdag. En beskrivning av de teoretiska perspektiv jag knyter till studien, systemperspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att personalen på fritidshemmen får litet gehör för stöd till elever, och får ofta själva göra extra anpassningar för att barnen ska kunna delta i verksamheten så gott det går. Det efterfrågas också fortbildning, gärna gemensamt. Samtliga informanter var eniga om att det oftast är ekonomin som styr och inte barnens behov. Resultatet står sig ganska bra i förhållande till det som kommit fram i tidigare forskning.