Målet med denna kandidatuppsats är att studera två stycken brottslingar och deras två medbrottslingars privatliv i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Syftet är att se om det är någon skillnad hur tidningarna skriver om deras privatliv, baserat påderas kön, etnicitet eller ålder bland annat. Målet är att se om det finns skillnader i hur kvällspressen skriver om de två fallen Knutbyfallet och Arbogafallet. Relevanta teorier för vår studie är intersektionalitetsteorier och begrepp om skillnaden mellan privat och offentligt (den medifierade offentligheten). Vi har även haft med de pressetiska publicitetsreglerna i åtanke som ett syfte till varför denna uppsats är relevant att läsa. Tidsaspekten som vi har undersökt är 2004 och 2016 och landet vår undersökning grundar sig i är Sverige, då tidningarna är svenska. Vi har valt en kvinnlig mördare, en manlig mördare, en kvinnlig medbrottsling och en manlig medbrottsling till vår analys. Metoden som vi har använt är kvalitativ innehållsanalys i kritisk diskursanalys på makro, mikro och lexikal nivå. Resultaten från metoden visade att det finns en skillnad i hur tidningarna skriver om brottslingarnas privatliv, som bland annat grundar sig i vilket kön eller vilken etnicitet brottslingen har. Den kvinnliga brottslingen är i artiklarna främst framställd och porträtterad utifrån hennes ekonomiska-och bostadssituation. Den manliga brottslingen är i artiklarna främst framställd och porträtterad utifrån sitt sexliv och sina religiösa aspekter. Den kvinnliga mördaren är i artiklarna framställd och porträtterad utifrån sitt utseende, kroppsspråk och sexliv. Hur den manliga mördarens privatliv framställs och porträtteras i artiklarna uteblir eftersom det finns bristfällig rapportering om hans privatliv.