Studiens syfte är att undersöka boendesegregationen i stadsdelen Gamla Enskede, specifikt mellan bostadsområdena Gamla Enskede och Dalen. Studiens frågeställningar är hur segregationen upplevs i stadsdelen och vilka sociala konsekvenser som finns. Studiens bakgrund visar att bostadsområdena skiljer sig i bostadspriser och invånarnas demografi.

Bostadsområdena delar samma tunnelbanestation och centrum, vilket är det det enda områdena har gemensamt. Områdenas geografiska avstånd beskrivs som kortare än det sociala avståndet mellan invånarna. Studiens teoretiska ramverk består av olika teorier om grannskapideal där Sören Olssons modifierade grannskapsidé är i fokus. Denna i kombination med Elias och Scotsons teori om etablerade och outsider. Teorierna kompletteras med Stigendals flerdimensionella perspektiv på boendesegregation och idén av segregationspoler. Undersökningen är kvalitativ och genom kodning av empiri som består av sex semistrukturerade intervjuer med respondenter som är bosatta i områdena framkom det fyra teman, homogena samhällen & klasskillnader, gemenskap & igenkänning, trygghet v.s otrygghet samt förenande faktorer. Studien visar att respondenterna upplever att det finns en segregation och ett fåtal saker som förenar områdena. Områdena upplevs segregerat utifrån socioekonomiska skillnader och etnicitet, men det finns andra faktorer som påverkar segregationen. Alla respondenter känner sig trygga i båda områdena och upplevde att problematiken som beskrivs utifrån inte stämde med deras verklighet.