Syftet med denna studie är att undersöka fritidsgårdar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv, där det ingår att jämföra fritidsgårdar från starka respektive svaga socio-ekonomiska områden. Uppsatsen undersöker bland annat psykologiska effekter av fritidsgårdarnas fysiska miljö. Studiens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med fritidsledare från sex olika fritidsgårdar, varav tre fritidsgårdar från socio-ekonomiskt svaga områden och tre från socio-ekonomiskt starka områden. Studiens teo-retiska referensram utgörs framförallt av miljöpsykologi och teorier om ekonomiskt och etnisk seg-regation i storstadsmiljö. Uppsatsen innehåller en historisk redogörelse för fritidsgårdar i Sverige och med hjälp av denna bakgrund kan studiens empiri också förstås ur en historisk kontext. Resulta-tet visar att fritidsgårdar använder sig av miljöpsykologi i syfte att påverka ungdomar samt att den fysiska miljön skiljer sig åt beroende på områdets socio-ekonomiska status. I min diskussion pre-senterar jag argument för att miljöpsykologiska val drivs på och förhandlas fram av enskilda aktörer vilket förklarar varför fritidsgårdarna skiljer sig åt och varför de lyckas olika bra med att skapa en fysisk miljö som ungdomar uppskattar. Avslutningsvis redogör jag för miljöpsykologi som en växande trend och ger förslag till vidare forskning.