Studiens fokus ligger på att undersöka om det förekommer skillnader i hur svenska tidningar skildrat två gärningspersoner med olika könstillhörigheter utifrån ett genusperspektiv. För att ställa forskningsfrågan på sin spets är de valda gärningspersonerna dömda för ett av Sveriges grövsta brott, styckmord. De två gärningspersonerna är i liknande ålder, deras offer är båda unga kvinnor och brotten begicks med endast cirka ett års mellanrum. Båda fallen prövades i hovrätten. Det som skiljer dem åt är att gärningspersonerna vid brottstillfällena hade olika könstillhörigheter. Genom en kritisk diskursanalys och med hjälp av genusteori, gestaltningsteori och teorin om det ideala offret ska mediernas gestaltning av gärningspersonerna undersökas för att ge svar på uppsatsens forskningsfråga: Hur skiljer sig mediegestaltningen av Jonna Henningsson och Kristoffer Johansson i Aftonbladets och Dagens Nyheters nyhetsrapportering på webben?

Total analyserades 16 artiklar från Dagens Nyheter och Aftonbladet där de nedslag i tiden som gjordes var gripandet, åtalet, tingsrättens dom och till sist Hovrättens dom. Genom att använda hovrättens dom som underlag för undersökningen har den fungerat som en bakgrund till det som skrivits i de båda tidningarna. Resultatet visade att det förekom fyra framträdande skillnader i hur de valda medierna gestaltade de båda gärningspersonerna. Dessa skillnader återfanns i hur gärningspersonerna benämndes, deras motiv, deras psykiska tillstånd och vilka roller de blev tilldelade. Genom att analysera detta resultat med hjälp av studiens valda teorier drogs slutsatsen att de valda tidningarna var påverkade av strukturella genusnormer i sina gestaltningar av de båda gärningspersonerna. Detta har resulterat i en skillnad i hur de rapporterade om gärningspersonerna på grund av deras könstillhörighet.