Studien undersöker hur unga vuxna i Sverige (18–25 år) uppfattar och jämför trovärdigheten hos etablerade nyhetsaktörer och influensers/privatpersoner på TikTok, samt vilka faktorer som påverkar upplevd trovärdighet. Studien besvarar tre frågeställningar: hur ofta unga vuxna exponeras för nyheter på plattformen, hur trovärdiga de olika avsändartyperna uppfattas vara, samt vilka faktorer som samvarierar med trovärdighetsbedömningen. Det teoretiska ramverket utgörs av source credibility-teorin, begreppet medielogik och dess plattformsspecifika vidareutveckling, begreppet trust-making samt forskning om kognitiva heuristiker i digitala miljöer. Materialet utgörs av en kvantitativ enkätundersökning med 126 respondenter rekryterade genom bekvämlighetsurval med inslag av snöbollsurval, och data analyserades med univariat och bivariat analys i form av frekvensfördelningar och korstabeller. Resultaten visar att nyhetsexponeringen på TikTok är frekvent men övervägande passiv och algoritmstyrd: 70,6 % av respondenterna stöter på nyheter utan att aktivt söka efter dem, vilket överensstämmer med forskning om incidental news exposure. Etablerade nyhetsaktörer uppfattas som betydligt mer trovärdiga än influensers och privatpersoner på samtliga undersökta dimensioner, särskilt vad gäller ärlighet och opartiskhet. Avsändarens identitet framstår som den viktigaste trovärdighetsfaktorn, följd av förekomsten av källhänvisningar, medan sociala signaler som likes och delningar tillmäts mindre betydelse. Därtill framträder ett tydligt gap mellan respondenternas källkritiska ideal och deras faktiska verifieringsbeteende. Sammantaget pekar resultaten mot att institutionell igenkänning och källhänvisningar fungerar som centrala trovärdighetssignaler i ett algoritmdrivet nyhetsflöde, samtidigt som plattformens logik strukturellt försvårar systematisk källgranskning trots att sådana ideal uttrycks av användarna.