This study examines how small and medium-sized construction firms in Sweden use trade credit in relation to bank financing during periods of credit tightening, with a particular focus on the COVID-19 pandemic. The purpose is to analyze whether trade credit functions as a substitute or complement to bank financing, and to identify the factors influencing this relationship. The study applies an abductive research approach, combining 21 semi-structured interviews with quantitative secondary data and previous research. The analysis is based on theories of trade credit, pecking order, information asymmetry, financial constraints, relationship lending, and working capital management. The findings show that the role of trade credit is highly context-dependent. For smaller and financially constrained firms, trade credit primarily functions as a substitute for bank financing and is essential for managing cash flow, material purchases, and daily operations. In contrast, medium-sized firms use trade credit strategically as a complement to optimize liquidity, working capital, and financial flexibility. The study further shows that credit tightening and economic uncertainty increased firms’ reliance on supplier credit. At the same time, access to financing is influenced by firm size, financial stability, and relationships with banks and suppliers. The findings also indicate that suppliers may possess informational advantages over banks, enabling them to extend credit even when bank financing becomes restricted.  The conclusion is that the relationship between trade credit and bank financing is dynamic rather than static. The study contributes with a construction-industry-specific understanding of how small and medium-sized firms adapt their financing strategies during periods of credit tightening, and how trade credit can create both financial flexibility and increased vulnerability.  Keywords: Trade credit, bank financing, construction industry, credit tightening, liquidity, SMEs.

 Denna studie undersöker hur små och medelstora byggföretag i Sverige använder handelskredit i relation till bankfinansiering under perioder av kreditåtstramning, med särskilt fokus på COVID-19 pandemin. Syftet är att analysera om handelskredit fungerar som substitut eller komplement till bankfinansiering samt vilka faktorer som påverkar detta samband.  Studien bygger på en abduktiv ansats där 21 semistrukturerade intervjuer kombineras med kvantitativ sekundärdata och tidigare forskning. Analysen utgår från teorier om handelskredit, pecking order, informationsasymmetri, finansiella begränsningar, relationsbaserad utlåning och rörelsekapitalhantering. Resultaten visar att handelskreditens funktion är kontextberoende. För mindre och finansiellt begränsade företag fungerar handelskredit främst som ett substitut till bankfinansiering och är avgörande för att hantera kassaflöde, materialinköp och den löpande verksamheten. För medelstora företag används handelskredit istället strategiskt som ett komplement för att optimera likviditet, rörelsekapital och finansiell flexibilitet. Studien visar även att kreditåtstramning och ekonomisk osäkerhet ökade företagens beroende av leverantörskrediter. Samtidigt framgår att tillgången till kredit påverkas av företagens storlek, finansiella stabilitet och relationer till banker och leverantörer. Resultaten indikerar vidare att leverantörer i vissa fall har ett informationsövertag gentemot banker, vilket möjliggör kreditgivning även när bankfinansiering begränsas.   Slutsatsen är att relationen mellan handelskredit och bankfinansiering är dynamisk snarare än statisk. Studien bidrar därmed med en branschspecifik förståelse för hur små och medelstora byggföretag anpassar sina finansieringsstrategier under kreditåtstramning samt hur handelskredit både kan skapa finansiell flexibilitet och ökad sårbarhet.  Nyckelord: Handelskredit, bankfinansiering, byggbranschen, kreditåtstramning, likviditet, SME.