Värdnationerna för fotbolls-VM 2018 respektive 2022 fick stor medial uppmärksamhet på grund av deras brister inom bland annat mänskliga rättigheter. Studien syftar till att undersöka vilket utrymme de kritiska frågorna fick i svenska sportjournalistisk media samt hur värdnationerna gestaltades. Vidare kommer studien undersöka vilken yrkesmässig avvägning sportjournalister gör mellan saklig rapportering om fotboll och kritiska frågor om och kring sporten. För att förstå detta tar studien hjälp av dagordningsteorin, gestaltningsteorin och metajournalistisk diskursteori som fungerar som stöd till undersökningens kvantitativa innehållsanalys och dess semistrukturerade intervjuer.  

Studiens resultat visar att det fanns skillnader i rapporteringen om VM i Ryssland 2018 mot VM i Qatar 2022. Saklig sportrapportering tog en större del av utrymmet under mästerskapet i Ryssland, medan frågor om mänskliga rättigheter och sportswashing i större utsträckning präglade den svenska sportjournalistiska bevakningen av fotbolls-VM i Qatar. Studien visar även på att det fördes redaktionella diskussioner om hur värdnationerna skulle bevakas och gestaltas, men att det samtidigt inte fanns några redaktionella policyer att förhålla sig till.