Genom skrivandet att denna vetenskapliga essä vill jag, i egenskap av rytmiklärare, fortsätta utforskandet av rörelsens, lyssnandets och musikens samband. Det sker genom det jag kallar barfotaforskning, en metod där jag själv deltar i prövanden och olika slags reflekteranden, samt där jag försöker komma själva orden inpå bara huden. Begreppen fraser, uttryck och rytm leder mig genom läsandet av Emile Jaques-Dalcroze och andra författare, samtidigt som begreppen utforskas i praktiken.

Dessutom vill jag få bättre överblick över den tradition inom vilken jag verkar och därför söka spåren tillbaka till Jaques-Dalcrozes gåtfulla begrepp Plastique animée. Kanske kan jag förstå mer om hur begreppet förhåller sig till det som vi inom rytmiken i Sverige brukar kalla rörelse.

Essäskrivandet och det barfotade forskandet leder mig genom rörelserum och ordled, tills några viktiga teman skulpterats fram: Om aktivt handlande, kärlek och omsorg. Om mod och vilja, delande och lyssnande. Men också om en dubbeltydighet som leker katt-och-råtta med mig.