From the intersection of queer studies, area studies and critical kinship studies, this groundbreaking collection explores queer (non-heterosexual) family practices and kinship formations from converging perspectives and in a range of geopolitical settings around the Baltic Sea region and beyond. Empirically grounded and in critical dialogue with international scholarship, the volume simultaneously places (queer) kinship and reproduction at the centre of area studies and contributes to the de-centring of Western, Anglo-American theoretical and empirical dominance within feminist and queer kinship studies. 

Using examples from Denmark, Finland, Greece, Norway, Poland and  Sweden, this book highlights the importance of geopolitics in the understandings of queer kinship. Contributors explore the centrality of sexuality in assisted reproduction, family-making and other forms of queer/ing kinship and intimacy by focusing on equality, the role of the state, of technologies in making and breaking kinship, and further the theoretical discussion on matters of mourning, inter-generationality, embodiment, labour and citizenship.  

This dissertation explores the ways in which queers understand and practice close relationships in the political, economic and cultural circumstances of contemporary Estonia. The study draws on qualitative methods from sociology and anthropology and is situated at the intersection of queer studies, de/post-colonial studies, family and kinship studies.

The starting point is the Estonian emic term lähedased (close ones) and the related term lähedased suhted (close relationships). Closeness refers to proximity, both in the physical and emotional sense, and comes not with the equally loaded baggage of ‘family’. The focus on close relationships helps to decentre the typical primary focus on sexual or romantic coupledom, thereby opening up for the possibility of including various kinds of relationships that the study’s participants find significant in their lives.

The thesis is organised around three main analytical themes. Firstly, it engages with how close relationships by queers are made, maintained, transformed or broken in contemporary Estonia. Secondly, it explores the role that queerness plays in the construction of close relationships. Thirdly, the thesis investigates how practices of care are negotiated in relation to various temporalities.

Empirically, the study draws mainly on interviews and ethnographic engagements with non-heterosexual and non-gender conforming people who lived in Estonia between 2016 and 2017. The interviews were complemented with a methodological device called close relationship maps. Additionally, responses (302) from a qualitative online survey conducted in summer 2017 are used to further contextualise the results from the study.

The results show that a focus on close relationships allows one to account for a myriad of interpersonal relations that were central in people’s lives, even though many were difficult to fit in existing relationship categories. Yet the concept of the family could not be dismissed entirely either, since it played a role for a considerable number of participants in the study. All relationships were to a large degree shaped by widespread economic precarity. This accounts for why my thesis decisively distances itself from the voluntarist discourse on choice.

The thesis also challenges a common understanding of the closet that juxtaposes visibility and invisibility, silence and speech. Rather than “coming out” or “living openly”, research participants in this study engaged in various everyday practices of opacity with regard to their own queerness. Instead of hiding or separating their queer lives, they often incorporated queerness into their lives in an opaque manner. While this precarious balancing act was conditioned by silences and willed ignorance, it nonetheless satisfied the purpose of maintaining bonds without ever challenging them.

Finally, in this study, queers in Estonia not only shared a sense of vulnerability related to their queer positionality, they were subject to the everyday precarity prevalent in the neoliberal, patriarchal and heteronormative state. Both the lacking welfare state and individualist tendencies privileged care along kinship lines, further contributing to the need to compromise between emotions, obligations and dependency. Negotiating various intersecting temporalities was central when engaging in care practices, as chrononormativity, queer/crip/curative time exercised pulls in different directions.

Denna avhandling utforskar hur queera personer förstår och utövar nära relationer i de samtida politiska, ekonomiska och kulturella förhållandena i Estland. Studien bygger på kvalitativa metoder från sociologi och antropologi och ligger i skärningspunkten mellan queerstudier, de/post-kolonialastudier, familje- och släktskapsstudier.

Utgångspunkten är den estniska emic-termen lähedased (nära och kära) och den relaterade termen lähedased suhted (nära relationer). Närhet innefattar både fysiska och emotionella dimensioner och har inte lika mycket bagage som ordet ”familj”. Fokus på nära relationer möjliggör en bredare analys än det typiska fokuset på sexuell eller romantisk tvåsamhet och öppnar därmed för möjligheten att inkludera olika typer av relationer som deltagarna i studien tycker är betydelsefulla i deras liv.

Avhandlingen är organiserad kring tre huvudteman. För det första handlar den om hur queera personers nära relationer skapas, underhålls, förvandlas eller bryts i det samtida Estland. För det andra granskar den queerhetens roll i konstruerandet av nära relationer. För det tredje undersöker avhandlingen hur omsorgspraktiker förhandlas fram i förhållande till olika temporaliteter.

Empiriskt bygger studien huvudsakligen på intervjuer och etnografiska möten med icke-heterosexuella och könsöverskridande personer som bodde i Estland mellan 2016 och 2017. Intervjuerna kompletterades med en metod där deltagare ombads att rita en karta över sina nära relationer. Dessutom används svar (302) från en kvalitativ enkätundersökning som genomfördes online sommaren 2017, för att ytterligare kontextualisera resultaten från studien.

Resultaten visar att fokus på nära relationer gjorde det möjligt att redogöra för en myriad av relationer som var centrala i människors liv, även ommånga var svåra att passa in i befintliga relationskategorier. Familjebegreppet kunde dock inte avfärdas helt, eftersom det spelade en roll för ett stortantal deltagare i studien. Alla relationer formades till stor del av en utbredd ekonomisk otrygghet, varför min avhandling tar avstånd från den voluntaristiska diskursen om valfrihet.

Avhandlingen utmanar också vanliga föreställningar om garderoben som något som motsätter synlighet och osynlighet, tystnad och tal. I ställetför att ”komma ut” eller ”leva öppet”, utövade forskningsdeltagare i denna studie olika dagliga praktiker av opacitet i relation till sin egen queerhet. Istället för att gömma eller avskilja sina queera liv, inkorporerade de ofta queerhet i sina liv på ett ogenomskinligt sätt. Medan denna osäkra balansgång var villkorad av tystnader och medveten ignorans, uppfyllde den ändå syftet att upprätthålla band utan att utmana dem.

Queera personer i Estland delade i studien inte bara en känsla av sårbarhet relaterad till deras queera positionalitet, utan de var också föremål för den vardagliga otryggheten som rådde i den nyliberala, patriarkala och heteronormativa staten. Både den bristfälliga välfärdsstaten och individualistiska tendenser privilegierade omsorg längs släktskapslinjer, vilket ytterligare bidrog till behovet av att kompromissa mellan känslor, plikter och beroende. Att förhandla om olika korsande temporaliteter var centralt när queera personer ägnade sig åt omsorgspraktiker, eftersom temporala aspekter som krononormativitet, queer/crip/kurativ tid utövade dragningskraft i olika och ibland motsatta riktningar

This article draws on popular culture, ethnographic materials and mainstream commercials to discuss contemporary understandings of the relationship between fertility, pregnancy and parenthood among lesbians and other queer persons with uteruses. It argues that, on the one hand, same-sex lesbian motherhood is increasingly celebrated as evidence of Swedish gender and sexual exceptionalism and, on the other, queers who wish to challenge heteronormative gender disavow both the relationship between fertility and femininity, and that of pregnancy and parenthood. The author argues that in studying queer family formation, we must move beyond addressing heteronormativity and begin studying how gender, sexuality, race and class get reproduced in queer kinship stories.