sh.sePublikasjoner
Endre søk
ExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
BETA

Prosjekt

Prosjekttyp/Bidragsform
Project grant
Tittel [en]
Decolonizing Phenomenologies
Abstract [en]
The project combines a decolonial critique of Husserl’s phenomenology (Smith) with an analysis of contemporary forms of subjectivation as expressed in decolonial art in postcommunist Eastern Europe (Tlostanova). Phenomenology was important in overturning the communist regimes in Eastern Europe, and can thus shed light on the formation of postcommunist experiences and imaginary. In order to address what is manifested in decolonial art, phenomenology has to free itself from its Eurocentrism which restricts its potential. Although phenomenology has been crucial in postcolonial philosophy and aesthetics, there is yet no book length postcolonial critique of Husserl. The investigation will first look to the exceptional role played by phenomenology in the overturning of the communist regimes in Eastern Europe (focussing on Jan Pato?ka). From there on, it will be necessary to analyze also other decolonial approaches that involve phenomenology, because of the Eurocentric stance in both Pato?ka and most other major interpreters of Husserl, including Derrida. Thus in order to understand how and why phenomenology is used in contemporary decolonial thinking, thinkers from other geographies of reason must be given a privileged role. In this sense, decolonizing phenomenology means disentangling it from its European roots. Analyzing the postcolonial critique of Husserl that is well under way, although scattered over many books, academic disciplines and continents is a key element of this project. Crucial here are analyses of power along dimensions of gender, colour and class, features that are virtually absent from Husserl’s work. The second part of the project consists in a critical dialogue between a phenomenology in transformation and Madina Tlostanova’s work in decolonial aesthetics in Eastern Europe. This part of the project will focus on modes of experience and subjectivation as manifested in contemporary Eastern European art, notably in relation to life under postcommunist regimes. What is at stake here is the conceptualization of a postsocialist imaginary, by means of decolonial options in different local histories and contesting ethnic, social, aesthetic and gender movements. Interesting new light can be shed on these processes by means of the analysis of postcommunist and decolonial phenomenologies. In return, decolonial aesthetics may indicate areas of experience and formations of subjecitivity that have escaped phenomenological interpretation.
Publikasjoner (3 av 3) Visa alla publikasjoner
Smith, N. (2021). Kritik: The fire next time / Nästa gång elden, James Baldwin [Review]. Ord och bild (2), 122-128
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Kritik: The fire next time / Nästa gång elden, James Baldwin
2021 (svensk)Inngår i: Ord och bild, ISSN 0030-4492, E-ISSN 1402-2508, nr 2, s. 122-128Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Ord & bild, 2021
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-50155 (URN)
Forskningsfinansiär
The Foundation for Baltic and East European Studies, 70/2015
Tilgjengelig fra: 2022-10-28 Laget: 2022-10-28 Sist oppdatert: 2025-10-07bibliografisk kontrollert
Lönn, M. (2021). ”Känn på det här”: Om sinnlighet som en skev och dekolonial metod. Lambda Nordica, 26(4-1), 150-175
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>”Känn på det här”: Om sinnlighet som en skev och dekolonial metod
2021 (svensk)Inngår i: Lambda Nordica, ISSN 1100-2573, E-ISSN 2001-7286, Vol. 26, nr 4-1, s. 150-175Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [sv]

I den här artikeln diskuteras kroppens och det sinnligas betydelse för kunskaps-produktion inom ramenför kritiska ras- och vithetsstudier. Artikeln erbjuder en skev och dekolonial metod som lyfter fram tre sinnliga tematiker: känseln,det haptiska och doften. Kritiska ras- och vithetsstudier, precis som de flesta andra vetenskapliga discipliner, har ofta utgått från blicken som en teoretisk lins: ”den andra” skapas via observationer, synliggörandet av vithet utgör en viktig dimension i ”märkandet” av den osynliga vitheten. Medan den kroppslösa blicken privile-gierats som en rationell vetenskaplig apparat, så har lukt och känsel underkänts och kategoriserats som de mest fysiska och kroppsnära sinnena. Andra sinnen än just blicken har därmed inte alltid betraktats som tillförlitliga källor till kunskap. För att belysa hur mänskliga hierarkier och skillnader skapas behövs dock andra sinnliga metoder än blickens. Mitt bidrag till att skeva kritiska ras- och vithets-studier består i att betona kroppen och det sinnligas centralitet i produktionen av kunskap. Artikeln består av en epistemologisk diskussion med utgångspunkt i frågan vilka sinnen som räknas som kunskaps bärande samt ett förslag på en metod där sinnen andra än blicken ges vetenskapligt värde. För att förtydliga hur det sinnliga samarbetar för att skapa mänskliga hierarkier ger jag två empiriska exempel från min forskning: ryska kvinnors modepraktiker samt ljud och rörelser som sensorisk orientalism inom rysk opera och balett. De två olika empiriska exemplen delar en teoretisk tematik: hur idéer om det ”o/civiliserade” och”barbariska” skapar gränser för det mänskliga och hur detta manifesteras via det sinnliga. I artikeln beskriver jag hur jag rent praktiskt hanterat och använt den skeva och sensoriska metodologin.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Föreningen Lambda Nordica, 2021
Emneord
dekolonialitet, skev, sinnlighet, haptisk, metod, vithet, modernitet, opera, balett, mode, Ryssland
HSV kategori
Forskningsprogram
Östersjö- och Östeuropaforskning
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-50142 (URN)10.34041/ln.v26.767 (DOI)
Forskningsfinansiär
The Foundation for Baltic and East European Studies, 70/2015
Merknad

Nr 4/2021-1/2022, vol 26

Tilgjengelig fra: 2022-10-26 Laget: 2022-10-26 Sist oppdatert: 2025-10-07bibliografisk kontrollert
Smith, N. (2017). Rasism och jouissance - det dekoloniala omedvetna utifrån Fanon och Lacan. In: Erik Bryngelsson & Cecilia Sjöholm (Ed.), Vem är rädd för Lacan?: (pp. 217-255). Hägersten: TankeKraft Förlag
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Rasism och jouissance - det dekoloniala omedvetna utifrån Fanon och Lacan
2017 (svensk)Inngår i: Vem är rädd för Lacan? / [ed] Erik Bryngelsson & Cecilia Sjöholm, Hägersten: TankeKraft Förlag , 2017, s. 217-255Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Hägersten: TankeKraft Förlag, 2017
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-33994 (URN)978-91-88203-26-7 (ISBN)
Forskningsfinansiär
The Foundation for Baltic and East European Studies, 17/2015
Tilgjengelig fra: 2017-12-27 Laget: 2017-12-27 Sist oppdatert: 2025-10-07bibliografisk kontrollert
Principal InvestigatorSmith, Nicholas
Co-InvestigatorTlostanova, Madina
Co-InvestigatorLönn, Maria
Koordinerande organisasjon
Södertörns högskola
Forskningsfinansiär
Tidsperiod
2016-01-01 - 2018-12-31
HSV kategori
Philosophy
Identifikatorer
DiVA, id: project:1814Prosjekt id: 70/2015_OSS

Søk i DiVA

Philosophy

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar