Vad är journalistik?

När medielandskapet dominerades av tidningar, nationell tv och radio var de flesta överens om svaret på den frågan. Idag finns inte längre något självklart svar. I denna antologi försöker vi ringa in vad journalistik är i dagens förändrade medielandskap. Vi tittar såväl bakåt mot yrkets historia som framåt mot den okända framtiden. Vissa grundelement är konstanta: Journalistik är ett praktiskt hantverk och samtidigt en verksamhet som kräver reflektion. Journalistik är berättelser om verkligheten i ord, ljud och bild. Journalistik är etik och research – och dessutom ett forskningsområde. Journalistik är också passion. På andra punkter råder större osäkerhet: Vad händer när gränserna luckras upp mellan journalistik och andra former av kommunikation? Vad kommer att krävas av framtidens journalister? Även dessa frågor tar vi oss an i boken.

De flesta av oss skribenter är verksamma som journalistiklärare på Södertörns högskola, där vi ständigt diskuterar och funderar över hur vi ska utbilda morgondagens journalister. Antologin är riktad till dig som vill bli journalist eller till dig som har intresse för journalistik och dess förändringar.

Purpose: This study aims to analyze the use of two concepts, propaganda and advertisement, in two areas of Swedish society during the 1930s; first, their use by the advertisement business, and second, their use by the Swedish Cooperative Union and Wholesale Society.

Design/methodology/approach: By adopting a perspective of conceptual history, inspired by Reinhart Koselleck, the author is trying to pinpoint the meanings that were ascribed to these concepts in a 1930s context, the interdependency between these concepts and other keywords that were used in connection with them.

Findings: The study reveals how the ambiguous and synonymous use of these concepts served different purposes in the two fields of study. In the 1930s, propaganda was a key concept of communication and was used in manifold ways for selling goods and disseminating ideas. Propaganda was used to explain the newly introduced American marketing terminology. During the 1930s, the field of advertisement was trying to change what previously had been labeled as “idea propaganda” into “advertisement.” The ambiguous use of concepts made it possible for the Swedish Cooperative Union and Wholesale Society to combine advertisement for their produced goods with disseminating ideas of the cooperative ideology. The concepts of enlightenment (upplysning) and propaganda were crucial to hold together the ideological and commercial parts of the cooperative movement.

Originality/value: The interaction of meanings between commercial and political concepts is rarely researched in conceptual history or marketing history, which this article advocates to be an important field of study.

Vad var reklam?

Under 1930-talet var reklam ett nytt modernt fenomen som det fästes visionära förhoppningar vid. Reklamen skulle tjäna samhället och bygga framtiden, menade företrädare för den framväxande näringsgren som reklam var. Reklamen skulle skapa välstånd, men också lära människor trafikvett och den användes även för att lösa samhällsproblem som trångboddhet – även politik kunde det göras reklam för.

I denna bok undersöks reklamen som påverkansform och hur den relaterade till andra former av påverkan under 1930-talet; ett decennium under mellankrigstiden, klämt mellan depression och krigshot, men också en tid av utveckling av näringsliv och reklam. Studiens perspektiv är att nå historien om reklamens utveckling från två håll: För det första genom att empiriskt undersöka hur reklamen förstods och brukades. För det andra hur denna utveckling språkliggjordes. Här undersöks relationen mellan reklam och fyra andra kommunikativa begrepp; propaganda, upplysning, agitation och information. Undersökningen har fokuserat på tre olika aktörer; den framväxande reklambranschen, Kooperativa förbundet och det socialdemokratiska partiet.

Journalism education in Sweden emerged in the late 1950s after more than 50 years of discussions. This historical process is analyzed in this article as an interplay of forces, where different interest groups tried to shape how journalists were to be educated once the existing apprenticeship system was replaced by journalism schools. Using the work of sociologists Pierre Bourdieu and Margaret Archer, this study closely follows the struggle inside the journalistic field, and between the journalistic field and the academic field and other interest groups, about how journalists were to be trained and by whom. This study reveals how conflicts over journalism education tended to migrate; from who would run a journalism school in the postwar years to the governmental investigations of the 1960s and the prevailing internal conflict between theory and practice at the two national Journalist Institutes in the 1970s. This article discusses what is commonly understood to be the professionalization of journalism. However, from another perspective, it can also be viewed as a trade losing control over its education.