Avhandlingens syfte är att analysera vilken betydelse normer, ideal och organisatoriska förutsättningar har för pedagogers kroppsliga interaktion med barn i fritidshem. Avhandlingen syftar även till att synliggöra hur normer och omsorgsideal skapas, förhandlas och utmanas i denna interaktion. Det empiriska materialet består av observationer av pedagoger och barn tillsammans på fritidshem och intervjuer med dessa pedagoger. Materialet analyseras utifrån kroppsfenomenologiska och känsloteoretiska perspektiv, samt teoretiska perspektiv på barn och ålder.

Avhandlingens resultat visar hur rådande omsorgsideal i den kroppsliga interaktionen innefattar att vara tillgänglig för barns behov av närhet, att rikta fokus mot barns behov när de utför våldsamma handlingar, samt att agera mjukt och maktutjämnande i ordningsskapande situationer. Analyserna visar hur dessa omsorgsideal uttrycks genom känslorelaterade normer, såsom att vara lugn, neutral, fysisk och varm gentemot alla barn. Dessa omsorgsideal skapade dilemman för pedagoger, till exempel när de upplevde att de behövde neka barn närhet, använda fysiskt tvång, eller kände känslor som låg utanför etablerade känslonormer. Organisatoriska förutsättningar, framför allt stora barngrupper och otillräckliga stödinsatser för barn i behov av stöd, påverkade i vilken utsträckning pedagoger hade möjlighet att agera på sätt som de uppfattade som ideala i arbetet. Avhandlingen visar vidare hur normer relaterade till sociala kategoriseringar präglar antaganden om hur olika barn och pedagoger kroppsligen kan interagera med varandra. I synnerhet ifrågasätts pojkar och manliga pedagoger när det gäller tillgiven närhet.

This doctoral thesis aims to analyse the significance of norms, ideals, and organizational conditions for educators' bodily interaction with children in school-age educare centres. The thesis also aims to highlight how norms and ideals of care are created, negotiated, and challenged in this interaction. The empirical material consists of observations of the interactions between educators and children at school-age educare centres, as well as interviews with the educators. The material is analysed from body phenomenology and emotion theory, with additional perspectives drawn from theoretical work on age and childhood.

The analysis of the collected material demonstrates that the prevailing ideals of care expressed in bodily interactions between educators and children include being available to meet children's need for physical closeness, focusing on children's needs when they perform violent acts, and establishing order in a gentle and equalizing manner. The analysis also shows that ideals of care are expressed through emotion-related norms, such as being calm, neutral, physical, and welcoming to every child. These ideals, however, create dilemmas for the educators, especially when they feel the need to deny children physical closeness, use physical coercion or experience emotions outside of the expected norms. Organizational conditions withing the centres, especially the incidence of large groups of children and insufficient support for children with additional needs, affected the extent to which educators could act in ways they perceived as ideal in their work. The thesis further shows how norms related to social categorizations can influence assumptions about bodily interactions between children and educators. One aspect of this is the scrutiny that boys and male educators face at these centres when it comes to affectionate closeness.

I detta kapitel diskuterar Julia Wester elevinflytande med utgångspunkt i vilket inflytande barnen har över sin vistelse under rasterna. Samtidigt som rasterna är en del av skolvardagen då eleverna har relativt stor möjlighet att påverka vad de ska göra och hur, påverkar olika faktorer som rumsliga förutsättningar, regler, normer och relationer vad rasterna kan och får innehålla och var aktiviteterna kan äga rum. I Westers kapitel, som riktar sig särskilt till fritidshemslärare, men även till andra lärare som har ansvar över rastverksamheten, är således huvudfokus på det informella inflytande som barnen har, tar sig eller tilldelas i centrala delar i av sin skolvardag. Analysen av vem eller vilka som får inflytande över rastverksamheten inriktar sig på relationerna mellan barn och vuxna, men också mellan barn och barn, och det är skolans fotbollsplan som står i centrum för förhandlingarna som pågår.