In recent years, Sweden has made efforts to strengthen children’s rights and participation in social work, especially in relation to open care services. This article explores children’s opportunities to participate in the process of transitioning from child welfare investigations to open care services, with a focus on children’s own experiences of participation in decisions relating to and in the planning and realization of their open care interventions. The study is based on interviews with children aged 11–17 years, all of whom had recently started an open care intervention. Our findings indicate that children experience various transitions associated with different preconditions for their participation. Lack of information about the different interventions was a common experience of the children in this study, and we conclude that children’s right to information needs to be strengthened and that different strategies for participation need to be developed depending on the type of transition.

Rapporten presenterar resultaten från en forskningscirkel mellan Hörningsnässkolans rektorsområde och Södertörns högskola, med fokus på övergången från årskurs  till . Övergången innebär stora förändringar för eleverna, både organisatoriskt och socialt. Genom litteraturstudier, diskussioner samt kvalitativa och kvantitativa undersökningar – bland annat intervjuer och en enkät – identiferades behovet av tydliga rutiner och ökad delaktighet för elever och vårdnadshavare. Arbetssätten som prövades bidrog till ökad trygghet, men resultaten visar också att ytterligare utveckling krävs, särskilt för elever med särskilda behov, för att skapa en förutsägbar och inkluderande övergång.

In this presentation we will discuss the participatory design and preliminary results from an ongoing research project about children’s help-seeking in relation to Adverse Childhood Experiences (ACE). Exposure to ACE is a significant concern with potential long-term consequences. In a Swedish context, children’s rights to support and protection from harm is clearly defined in national policy and legislation (including the UN Convention on the rights of the child, which was incorporated in Swedish law in 2020). In both school and social services, there are guidelines for promoting and ensuring these rights and both have a clear mandate to engage in early detection of children in need of support or protection. However, despite a strong emphasis on children’s rights for support and protection in policy and legislation, research shows that children’s exposure to ACE often remain unrecognised and unreported.The objectives of the research project are to gain knowledge about children’s preconditions and pathways for help-seeking when exposed to ACE and to explore how this knowledge can be implemented in social work practice through participatory methods. The focus is on children and young people's own experiences of help-seeking and their views on need for help and support. However, to be able to include a broader perspective on the preconditions for help-seeking, children's general perceptions of rights and support in relation to ACE are also examined, as well as professionals' perceptions of children’s help-seeking and their experiences of supporting children in their help-seeking process.The project draws on various types of data, including a survey of school children, interviews with young people and professionals, and collaborative workshops with stakeholders. During spring 2025 we are conducting the survey of school children, focusing on their knowledge about help-seeking possibilities and perceptions of social services. Additionally, the first interviews with young people will be carried out, focusing on their own experiences of ACE and help-seeking. Our presentation will include preliminary results from these first empirical studies. Collaborative workshops are held throughout the project and this participatory approach will also be a topic of our presentation.The project has the potential to contribute much needed knowledge about children’s help-seeking, considering different perspectives on the matter. Furthermore, through collaboration with stakeholders, the project aims to transfer knowledge on children’s help-seeking to relevant organisations. By integrating these insights into practice, the project seeks to improve early identification and support strategies, ultimately enhancing the preconditions for children to seek and access help.

In the story ‘On my toes’ I explore my own experiences of being a mother struggling to live up to cultural ideals of parenthood, while at the same time being a social work researcher interviewing birth parents of children in foster care about their parental experiences. I recall this period of my life as if being ´on my toes’ about how other people would assess me as a parent, and I reflect on how these feelings – the fear of falling short as a parent – also strengthened my ability to relate to the parents I interviewed.

About the book: In our increasingly tumultuous world, this book offers insight and inspiration through personal narrative. It collects the accounts of twenty-seven social workers and those in academia based in five continents, surveying a wide range of environments, communities, and systems. Each narrative serves as a testament to the profound intersections of relationships, emotions, and experiences, encapsulating stories of genuine human significance. Advocating for the cultivation of three essential intelligences – social intelligence (SQ), emotional intelligence (EQ), and experiential intelligence (XQ) – the book prompts readers to grasp the nuanced power dynamics inherent in each tale. As a prompt to critical reflection that guides readers towards self-discovery and professional identity, this collection is ideal for graduate students and researchers in social work.

Elektra Fryshuset har utvecklat metodmaterialet Våga vara du! som ett stöd för skolors undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck (HRVF). Under höstterminen 2024 ge-nomfördes ett pilotprojekt där metodmaterialet testades i två högstadieklasser. I den här rapporten presenteras en utvärdering av detta pilotprojekt baserad på intervjuer med deltagande lärare och elever samt observationer vid lektionstillfällen då materialet användes.

I presentationen beskrivs ett nystartat forskningsprojekt där vi utifrån olika perspektiv ska undersöka barns hjälpsökande vid social utsatthet. I samarbete med professionella och ungdomsmedarbetare inom socialtjänsten utforskar vi barns hjälpsökandeprocesser och förutsättningar för barns hjälpsökande, samt hur kunskap från projektet kan implementeras i socialtjänstens praktik. Barns rätt till stöd och skydd är tydligt definierat i FN:s barnkonvention och inom exempelvis skola och socialtjänst finns riktlinjer för att främja och säkerställa barns rättigheter enligt denna konvention. I förslaget till ny socialtjänstlag betonas vikten av en tillgänglig socialtjänst med fokus på tidiga och förebyggande insatser (SOU 2020:47) och sedan juli 2023 kan barn från 12 år beviljas öppna insatser från socialtjänsten utan föräldrars samtycke (Socialstyrelsen, 2023). Trots en stark betoning på barns rätt till stöd och skydd i policy och lagstiftning visar forskning att enskilda barns utsatthet i många fall inte kommer till socialtjänstens kännedom (Kalin et al., 2022). Forskning om barns egna hjälpsökande vid social utsatthet är begränsad, men det finns visst stöd för att kunskap om rättigheter liksom tilltro till möjligheten att få hjälp och stöd, stärker barns benägenhet att berätta för andra om sin utsatthet samt hjälper dem att själva förstå och sätta ord på sina erfarenheter (Cossar et al. 2019; Thulin et al. 2020).

Syftet är att få kunskap om barns förutsättningar och tillvägagångssätt för hjälpsökande vid social utsatthet, samt utforska hur denna kunskap kan implementeras i socialtjänstens praktik genom deltagande och samskapande metoder. Fokus ligger på barns och ungas erfarenheter av att söka hjälp samt deras perspektiv på behov av stöd från samhället. För ett vidare perspektiv på förutsättningarna för hjälpsökande undersöks även barns generella uppfattningar om rättigheter och stöd, liksom professionellas uppfattningar om barns hjälpsökande och erfarenheter av att stödja barn i deras hjälpsökandeprocess. 

Studiedesignen bygger på olika datamaterial, såsom en enkätundersökning med barn, intervjuer med unga och professionella, samt workshops med nyckelaktörer i en referensgrupp. Projektet förväntas bidra med både bred och djup kunskap om barns hjälpsökande ur olika perspektiv. Genom samarbetet med praktiken förväntas kunskap från projektet även förbättra barns förutsättningar att söka och få hjälp.

Summary: This article explores children's learning experiences from taking part in an educational intervention about social services in school. Data were collected from six group interviews with 27 children after they had participated in lessons about social services. Following a narrative evaluation approach, the analysis focuses on the narratives of change that are made visible through the children's shared reflections about their learning experiences. Findings: In their narratives of change, the children presented the educational intervention as meaningful for them because it increased their knowledge about social services as a possible support function for children and families. Some of the children related their previous more negative perceptions of social services to a collective story building on the idea that social services take children away from their families. Through the educational intervention, this collective story changed in part into another collective story building on the idea that social services help children and families to improve their relationships. Applications: The study shows that an educational intervention about social services in school has the potential to increase children's knowledge about social services and to influence in a positive direction the collective stories that shape public perceptions of social work. Although such changes in collective stories can be expected to benefit social work practice, welfare professionals must be careful to promote opportunities for children to share experiences of social services that challenge, as well as align with, any of these collective stories. 

Boken analyserar det skolsociala arbetet ur flera perspektiv. Den handlar om skolan och elevhälsan som organisatorisk och institutionell kontext för det sociala arbetet, om skolsociala problemområden samt om metoder och perspektiv i skolsocialt arbete. I denna andra upplaga har innehållet i antologin uppdaterats utifrån det aktuella kunskapsläget samt utifrån förändringar i lagstiftning och riktlinjer både relaterat till skola och socialtjänst.