sh.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (7 of 7) Show all publications
Persson, S. (2024). Deliberative ideals and hegemonic practices – political CSR in extractive industries. Critical Perspectives on International Business
Open this publication in new window or tab >>Deliberative ideals and hegemonic practices – political CSR in extractive industries
2024 (English)In: Critical Perspectives on International Business, ISSN 1742-2043, E-ISSN 1758-6062Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

Purpose: Political Corporate Social Responsibility (CSR), based on ideas about deliberative democracy, have been criticised for increasing corporate power and democratic deficits. Yet, deliberative ideals are flourishing in the corporate world in the form of dialogues with a broad set of stakeholders and engagement in wider societal issues. Extractive industry areas, with extensive corporate interventions in weak regulatory environments, are particularly vulnerable to asymmetrical power relations when businesses engage with society. This paper aims to illustrate in what way deliberative CSR practices in such contexts risk enhancing corporate power at the expense of community interests.

Design/methodology/approach: This paper is based on a retrospective qualitative study of a Canadian oil company, operating in an Albanian oilfield between 2009 and 2016. Through a study of three different deliberative CSR practices – market-based land acquisition, a grievance redress mechanism and dialogue groups – it highlights how these practices in various ways enforced corporate interests and prevented further community mobilisation.

Findings: By applying Laclau and Mouffe’s theory of hegemony, the analysis highlights how deliberative CSR activities isolated and silenced community demands, moved some community members into the corporate alliance and prevented alternative visions of the area to be articulated. In particular, the close connection between deliberative practices and monetary compensation flows is underlined in this dynamic.

Originality/value: The paper contributes to critical scholarship on political CSR by highlighting in what way deliberative practices, linked to monetary compensation schemes, enforce corporate hegemony by moving community members over to the corporate alliance.

Place, publisher, year, edition, pages
Emerald Group Publishing Limited, 2024
Keywords
Political CSR, Laclau, Mouffe, Hegemony, Radical democracy, Extractive industries, Albania, Oil industry
National Category
Business Administration
Research subject
Baltic and East European studies
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-53849 (URN)10.1108/cpoib-12-2023-0113 (DOI)001202560500001 ()2-s2.0-85190379041 (Scopus ID)
Funder
The Foundation for Baltic and East European Studies
Available from: 2024-04-19 Created: 2024-04-19 Last updated: 2024-04-29Bibliographically approved
Brock, M. & Persson, S. (2024). Female desire in phallocentric industries: A duo-ethnographic interrogation. Organization
Open this publication in new window or tab >>Female desire in phallocentric industries: A duo-ethnographic interrogation
2024 (English)In: Organization, ISSN 1350-5084, E-ISSN 1461-7323Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

The persistence of workplace inequality requires female subjects to examine their place in exploitative systems of production and consumption, and to identify means for emancipation beyond masculine dominant orders. In this paper we examine our past experiences as young women in the finance and oil industries, the phallocentric and extractive engines of global capitalism. We do this by employing a duo-ethnographic approach and a feminist reading of Jacques Lacan’s ideas on sexual difference, aiming to contribute to the literature on female identification in phallocentric organizations. Our analysis reveals how we oscillated between accepting subordinate feminine subject positions linked to emotional work and striving to access ‘universal’ masculine subject positions linked to success and achievement. At the same time, we both engaged with imaginaries of uniqueness and critique, control and success in order to keep functioning in our roles. Both our stories feature moments of rupture experienced as affective embodied responses, when our organizations placed ourselves or others at risk. We analyse these as moments when cracks were exposed in our fantasmatic survival strategies, leading to our eventual exit from these industries. We conclude that while a feminist Lacanian framework provides a useful lens for understanding processes of female identification in phallocentric organizations, the quest for female desire and subjectivity outside the masculine dominant order requires other (feminist) frameworks.

Place, publisher, year, edition, pages
Sage Publications, 2024
National Category
Gender Studies Other Social Sciences
Research subject
Politics, Economy and the Organization of Society
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-53231 (URN)10.1177/13505084231224024 (DOI)001140163100001 ()2-s2.0-85182187472 (Scopus ID)
Available from: 2024-01-15 Created: 2024-01-15 Last updated: 2024-01-31Bibliographically approved
Persson, S. (2023). Narrating an Oilfield in Transition. In: Ninna Mörner (Ed.), Ecological Concerns in Transition: A Comparative Study on Responses to Waste and Environmental Destruction in the Region (pp. 65-73). Huddinge: Södertörns högskola
Open this publication in new window or tab >>Narrating an Oilfield in Transition
2023 (English)In: Ecological Concerns in Transition: A Comparative Study on Responses to Waste and Environmental Destruction in the Region / [ed] Ninna Mörner, Huddinge: Södertörns högskola, 2023, , p. 9p. 65-73Chapter in book (Other academic)
Abstract [en]

The story of the Patos-Marinza Oilfeld in southern Albania is contradictory and contested, like all good stories. The history of modern Albania is contained in the chronicle of this oilfeld as it carries with it the hopes and dreams of industrial development during the Communist era, as well as the despair and environmental degradation during the breakdown of communism and the civil war following the national pyramid scheme in 1997. In recent decades, Patos-Marinza has been revitalized and modernized, attracting foreign investors, new technology, skills development and experiencing record high production. The development of the oilfeld has also been accompanied by environmental restoration through the introduction of state-of-the-art technology and the clean-up of the pollution of soil and water resources. However, Patos-Marinza has also been associated with several scandals and controversies, such as widespread poverty, excessive gas emissions, earth tremors and community protests. In the same way that the nationwide optimistic expectations on the transition to democracy and market economy have been replaced by gloomy reality and the consequential exodus of young ambitious Albanians, the development of Patos-Marinza has left many residents both disappointed and in a state of despair. Thus, when I examine the current narratives about the Patos-Marinza Oilfeld, various layers of Albanian history call for my attention. As a former oil industry consultant and employee, I spent almost fve years working at the Patos-Marinza Oilfeld and have several frst-hand experiences of its controversies. In recent years, I have revisited the Patos-Marinza Oilfeld in the role of researcher. This text uses various sources to illustrate the milestones in the development of the Patos-Marinza Oilfeld, as well as the various discourses that describe its modernization and expansion

Place, publisher, year, edition, pages
Huddinge: Södertörns högskola, 2023. p. 9
Series
CBEES State of the Region Report ; 2022/23
Keywords
Albania, oil, community impacts, sustainability
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Research subject
Baltic and East European studies
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-51383 (URN)978-91-85139-14-9 (ISBN)
Funder
The Foundation for Baltic and East European Studies
Available from: 2023-04-25 Created: 2023-04-25 Last updated: 2024-05-23Bibliographically approved
Moberg, C., Wolrath Söderberg, M., Sandberg, L., Lindblad, I., Sjöholm, C., Gullström, M., . . . Stedt, K. (2022). De unga gör helt rätt när de stämmer staten: 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav. Aftonbladet (2022-12-07)
Open this publication in new window or tab >>De unga gör helt rätt när de stämmer staten: 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
Show others...
2022 (Swedish)In: Aftonbladet, no 2022-12-07, p. 2Article in journal, News item (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. 

I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.

Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.

Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. 

Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).

Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.

Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.

Place, publisher, year, edition, pages
Aftonbladet, 2022. p. 2
Keywords
Klimatförändringar; växthusgaser; mänskliga rättigheter
National Category
Law and Society
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-50340 (URN)
Note

Aftonbladet Debatt

Available from: 2022-12-07 Created: 2022-12-07 Last updated: 2023-10-06Bibliographically approved
Gerhardt, K., Wolrath Söderberg, M., Lindblad, I., Diderichsen, Ö., Gullström, M., Dahlin, M., . . . Gradén, M. (2022). Nog nu, politiker – ta klimatkrisen på allvar. Aftonbladet (2022-08-25)
Open this publication in new window or tab >>Nog nu, politiker – ta klimatkrisen på allvar
Show others...
2022 (Swedish)In: Aftonbladet, no 2022-08-25Article in journal, News item (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Aftonbladet Hierta, 2022
National Category
Other Social Sciences Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-49755 (URN)
Note

Debattartikel från 1944 svenska forskare och anställda i forskarvärlden.

Available from: 2022-08-26 Created: 2022-08-26 Last updated: 2023-10-06Bibliographically approved
Persson, S. (2022). Stories from the field and from the heart (1ed.). In: Monika Kostera (Ed.), How to Write Differently: A Quest for Meaningful Academic Writing (pp. 44-53). Cheltenham: Edward Elgar Publishing
Open this publication in new window or tab >>Stories from the field and from the heart
2022 (English)In: How to Write Differently: A Quest for Meaningful Academic Writing / [ed] Monika Kostera, Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2022, 1, p. 44-53Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

This text is a story from a newly born mother and academic. A text that I struggled to write due to new material and emotional conditions. Motherhood and academic precarity. It includes field stories that the old me left behind unwritten. Autoethnographic enquiries into past work-life realities. Oilfield realities, capitalist realities. Stories about exploitation that at one point in time filled my whole being with sadness and anger. Now my emotions about children coughing due to oilfield gases are distorted by tiny plastic trucks lining up in my hallway. I wrote this text in fractions during walks in the forest. Keeping the baby asleep through gentle movements and cold air. Trying to capture the fluttering of a field so far away.

Place, publisher, year, edition, pages
Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2022 Edition: 1
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-49718 (URN)10.4337/9781800887732.00011 (DOI)2-s2.0-85172338462 (Scopus ID)9781800887725 (ISBN)9781800887732 (ISBN)
Available from: 2022-08-23 Created: 2022-08-23 Last updated: 2023-10-11Bibliographically approved
Persson, S. (2020). Corporate Hegemony through Sustainability: A Study of Sustainability Standards and CSR Practices as Tools to Demobilise Community Resistance in the Albanian Oil Industry. (Doctoral dissertation). Huddinge: Södertörns högskola
Open this publication in new window or tab >>Corporate Hegemony through Sustainability: A Study of Sustainability Standards and CSR Practices as Tools to Demobilise Community Resistance in the Albanian Oil Industry
2020 (English)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Abstract [en]

Many critical business scholars have disregarded sustainability standards and corporate social responsibility (CSR) activities as mere window dressing, operating as a smokescreen to hide illegitimate corporate practices. Others have pointed to these activities as hegemonic articulations, as a way to strengthen corporate alliances with and dominance over other actors in society. 

In this study I take an autoethnographic approach and focus on my previous employer, the oil company Bankers Petroleum Ltd. (Bankers) and their operations in Patos-Marinza, an area in south-central Albania where oil extraction facilities and residences lie close to one another. Through the lens of the Gramscian concept of hegemony and Political Discourse Theory, I examine three grievances raised by Patos-Marinza residents and Bankers’ response to these complaints. My analysis shows how community demands, that could otherwise have put pressure on improved corporate practices, were isolated and silenced in the name of sustainability and corporate responsibility. My conclusion is that rather than disregarding compliance to sustainability standards and CSR activities as window dressing, it is important to examine what these do in specific empirical contexts. As sustainability discourses continue to expand in the corporate world, this study highlights the need to critically examine if they foster change away from harmful business models or simply function as legitimising mechanisms that allow corporate power to grow stronger.

Abstract [sv]

När företags hållbarhetsarbete diskuteras inom den företagsekonomiska forskningen så har vissa forskare påpekat att det ofta inte är mer än vackra ord, medan illegitima och skadliga företagsverksamheter fortsätter. Andra forskare har beskrivit företags hållbarhetsarbete som maktverktyg som på lika sätt stärker företags dominans över andra aktörer i samhället. I denna avhandling undersöker jag hur företags hållbarhetsarbete påverkar maktrelationer på lokal nivå, genom att fokusera på oljeföretaget Bankers Petroleum Ltd. (Bankers) och deras verksamhet i Patos-Marinza, ett område i sydcentrala Albanien där oljebrunnar och hushåll ligger sida vid sida. 

Mellan 2010 och 2015 arbetade jag som konsult och senare som anställd på Bankers avdelning för samhällsansvar i Patos-Marinza. I avhandlingen använder jag mig av autoetnografisk metod, vilket betyder att jag skriver om och analyserar min egen roll i ämnet som jag studerar. Genom Gramscis teori om hegemoni och politisk diskursteori, så undersöker jag tre specifika klagomål från lokalsamhället i Patos-Marinza och Bankers svar på dessa. Dessa tre klagomålsprocesser understryker hur Bankers implementering av internationella hållbarhetsstandards gynnade företagets allians med övriga samhället, skapade splittring i lokalsamhället och förstärkte företagets sanningsanspråk genom samhällsdialoger, teknologi och experter. Min slutsats är att det är viktigt att inte avfärda företags hållbarhetsarbete som tomma ord utan istället undersöka vad hållbarhetsdiskurser ’gör’ i specifika kontexter.  Eftersom tal om hållbarhet är ett dominerande inslag i stora företags kommunikation idag är det viktigt att kritiskt granska om detta leder till förändring bort från skadliga företagsmodeller eller om det endast fungerar som legitimerande mekanismer som ger företag större makt.

Abstract [sq]

Disa studiues të biznesit i kanë shpërfillur standardet e qëndrueshmërisë dhe aktivitetet e përgjegjësisë shoqërore të korporatave (PSHK), duke i konsideruar ato thjesht si dekorues vitrinash, që shërbejnë si një perde tymi, për të fshehur prak­tikat e paligjshme të korporatave. Të tjerë i kanë parë këto aktivitete si artikulime dominuese, si një mënyrë për të forcuar aleancat e korporatave me aktorë të tjerë në shoqëri dhe dominimin ndaj tyre. Në këtë punim doktorature unë kam trajtuar lidhjen midis fuqisë së korporatave me zbatimin e standardeve të qëndrueshmërisë dhe me praktikat e PSHK-së në nivel vendor, duke u përqendruar në kompaninë kanadeze të naftës “Bankers Petroleum Ltd.” (Bankers) dhe operacionet e tyre në Patos-Marinëz, një zonë në Shqipërinë Jugqendrore, ku zona naftënxjerrëse është shumë pranë asaj të banuar.

Gjatë viteve 2010-2015, kam qenë e përfshirë si konsulente dhe pjesë e stafit të Departamentit të Marrëdhënieve me Komunitetin në kompaninë Bankers në Patos-Marinëz. Në këtë disertacion unë kam përdorur një qasje autoetnografike, që do të thotë se unë shkruaj rreth rolit tim dhe e analizoj atë në çështjen që po studioj. Përmes lenteve të teorisë së Antonio Gramsci-it dhe të ligjërimit politik, unë shqyrtoj dy qasje konkurruese në Patos-Marinëz. Qasja që i përshkruante operacionet e kompanisë si një “investim” ishte rrëfimi dominues i Bankers-it. “Investimi” ishte një rrëfim që synonte mbylljen, që i përfshinte “të gjithë” si për­fitues nga industria e naftës dhe duke u përpjekur në këtë mënyrë të pakësonte ankesat dhe kërkesat nga shoqëria duke i plotësuar ato. Sidoqoftë, kërkesat e tjera nga komunitetet e Patos-Marinzës përbënin një rrezik për këtë vizion gjithëpërfshirës. Filloi të artikulohej një qasje tjetër kundërdominuese, që e shikonte aktivitetin e kompanisë si një “pushtim”. U bënë ankesa, u formuan grupe pro­testuesish, u dëmtuan depozita nafte dhe u bllokuan rrugë.

Për ta thelluar analizën time të kësaj dinamike konfliktuale, unë jam ndalur në tri ankesa specifike të ngritura nga komuniteti i Patos-Marinzës dhe në përgjigjen e Bankers-it ndaj këtyre ankesave. Këto tri fusha të ankesave nxjerrin në pah se si zbatimi i standardeve ndërkombëtare të qëndrueshmërisë nga Bankers-i ishte faktor mbështetës për zgjerimin e aleancave të korporatës. Përfundimi im është që, në vend që të shpërfillet pajtueshmëria me standardet e qëndrueshmërisë dhe aktivitetet e PSHK-së e të konsiderohen si dekorues vitrinash, e rëndësishme është të shqyrtohet se çfarë bëjnë këto në kontekste specifike empirike dhe se si, në emër të qëndrueshmërisë dhe përgjegjësisë së korporatës, izolohen dhe “u mbyllet goja” kërkesave, që në të kundërt, mund të përdoren për të ushtruar presion për për­mirësimin e praktikave të korporatave.

Place, publisher, year, edition, pages
Huddinge: Södertörns högskola, 2020. p. 266
Series
Södertörn Doctoral Dissertations, ISSN 1652-7399 ; 179
Keywords
hegemony, Gramsci, Political Discourse Theory, autoethnography, community grievances, sustainability standards, CSR, Albania, Patos-Marinza, oil industry, Gramsci, teori e ligjërimit politik, autoetnografi, ankesa të komunitetit, standarde të qëndrueshmërisë, PSHK, Shqipëri, Patos-Marinëz, industria e naftës, hegemoni, Gramsci, politisk diskursteori, autoetnografi, klagomål från lokalsamhället, hålbarhetsstandards, CSR, Albanien, Patos-Marinza, oljeindustrin
National Category
Business Administration
Research subject
Politics, Economy and the Organization of Society; Baltic and East European studies
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-42144 (URN)978-91-89109-31-5 (ISBN)978-91-89109-32-2 (ISBN)
Public defence
2020-12-11, Room MB 503 (and Zoom), Alfred Nobels allé 7, Huddinge, 10:00 (English)
Opponent
Supervisors
Funder
The Foundation for Baltic and East European Studies
Available from: 2020-11-11 Created: 2020-11-02 Last updated: 2023-03-31Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-1776-941x

Search in DiVA

Show all publications