This doctoral thesis investigates the interrelatedness between school policy and practice. In the thesis, the construction of “the teacher” is analysed in school policy documents and teacher interviews. I am particularly interested in the relation between school policy and school practice in light of the two latest curriculum reforms 1994 and 2011 and the teacher accreditation registration reform of 2011. The analysis focuses on two topics: grading and the professional teacher. In fact, an analytic link is made between the emphasis on grading and the discursive construction of the teacher in Swedish education policy. The theoretical framework is positioned within institutional theory within which I combine curriculum theory and the sociological new institutionalism with discourse theory. The analyses of policy documents reveals three types of different discursive constructions of “the teacher”. In the period of deregulation and decentralization, a professional teacher is constructed and the need for an autonomous teacher for school quality is expressed. By the 1990s -2000s an unprofessional grading teacher is constructed. In the period signifying the teacher accreditation and registration reform, a quality assured teacher is constructed. It is a teacher who is formally authorized and in need of continuing evaluation. In the focus groups interviews teachers constructs two types of professionalism. One is in line with the professionalism articulated in the policy texts and is about control and formal regulation and the other is about autonomy. Furthermore, the teachers relate to grading and teachers' ability to act in accordance with their overall teaching assignment. Grading were often constructed opposed to teaching. Demands for documentation, quality reports or the requirement of teacher accreditation is described as institutional practices defined from above. These practices make it difficult for teachers to complete their teaching assignments. The study indicates that teachers' ability to operate in an increasingly regulatory schooling culture has, through the types of requirements for transparency in teachers’ work, resulted in the decline of autonomy in their professional practice.

Betyg har haft ett stort utrymme i den skolpolitiska debatten. Framförallt har betygens bristande likvärdighet debatterats. Problemet har huvudsakligen konstruerats som lärares bristande professionalism. Föreliggande studie tar sitt avstamp i denna debatt och den vid tidpunkten aktuella betygsforskning som visat att läraren inte till fullo följer betygsystemet. Studien baseras på intervjuer med nio högstadielärare i svenska och svenska som andraspråk. Relationen mellan betygsystemets formella reglering och lärarnas betygsättande praktik har analyserats i ett nyinstitutionellt perspektiv. Perspektivet ifrågasätter att formell reglering är det som i första hand styr och stabiliserar en verksamhet. Syftet med licentiatavhandlingen är att problematisera relationen mellan reglering och praktik i ljuset av lärarnas berättelser.

Lärarna berättar om de motstridiga krav som präglar deras betygsättning. På en idealnivå sympatiserar de med betygsystemet och den betygsdiskurs som präglar skolpolitiska policydokument om betyg. Men när de berättar om sin praktik framkommer en annan bild. Lärarnas berättelser åskådliggör ett glapp mellan ideal och praktik. Lärarna vill sätta ett rätt betyg, baserat på betygsystemets formella reglering. Men i den dagliga verksamheten i skolan har de inte det stöd som behövs. Framförallt artikulerar de en avsaknad av en mottagare för det rätta betyget. Istället efterfrågas ett högt betyg av elever, föräldrar och skolledning. Det är främst genom sin professionalism de kan hantera de motstridiga kraven som betygsättningen omgärdas av. Betygshetsen i skolan kräver en professionell integritet för att läraren inte ska riskera att hamna i rollen som oprofessionell.

Vidare har de ett motstridigt förhållande till betygsystemet. Å ena sidan ifrågasätter de inte betygsystemet i sig. Å andra sidan formulerar de sig i dikotomiska termer där betyg sätts mot kunskap. Den ökade pressen på läraren att kunna motivera sin betygsättning (som formulerades som nödvändigt när ett högre betyg efterfrågades) medför att kunskapsuppdraget får ge vika. Betyg tar fokus och energi från övrigt arbete i skolan. Inte minst visar det sig att lärare i sin underviskning tenderar fokusera det som lätt går att mäta och det som de vet testas i de nationella proven. Lärarna reduceras från pedagoger till betygsättare.