Det här specialnumret, den fjärde volymen i serien Det vita fältet somsamlar svensk och internationell forskning om högerextremism, utgår ifrån den berömdaboken The Authoritarian Personality från 1950 av Theodor W. Adorno, Else Frenkel-Brunswik, Daniel J. Levinson och R. Nevitt Sanford. I en tid när högerpopulism ochhögerextremism åter växer sig starka på båda sidor av Atlanten har den bokens huvudfrågaom vad som gör människor mottagliga för fascistisk propaganda fått en ny ochskrämmande aktualitet. Numret innehåller förutom översatta kapitel av Adorno ochFrenkel-Brunswik också flera omfattande kommenterande artiklar av Anders Ramsay,Mats Deland, Paul Fuehrer och Erik Hansson om bakgrunds- och tillkomsthistorien förboken tillsammans med analyser av vad den verkligen försöker säga oss samt dess inflytandepå senare forskning.

Ganska snart efter att The Authoritarian Personality publicerades 1950 blandades positiva recensioner med rasande angrepp, inte minst kopplade till kalla krigets antikommunistiska stämningar i USA. En del av kritiken handlade emellertid också om viktiga och komplexa metodologiska spörsmål. På lång sikt visade det sig att den sammansatta metod, med attitydundersökningar, intervjuer och psykologiska tester, som användes i The Authoritarian Personality inte fick många efterföljare, medan bokens så kallade F-skala kom att användas i ett mycket stort antal studier i olika ämnen så att den fortfarande, i utvecklade former, i högsta grad är ett levande verktyg. Mats Delands och Paul Fuehrers artikel följer den metodologiska utvecklingen med utgångspunkt i ettmöte mellan Paul Lazarsfeld och Theodor W. Adorno i slutet av 1930-talet, när de teoretiska meningsskiljaktigheterna mellan den positivism och kritiska teori som tillsammans låg till grund för The Authoritarian Personality först gjordes tydliga, fram till 2000-taletsmoderna attitydundersökningar i Leipzig och Bielefeld.

This is a discussion of the handling of war criminals from the second world war in Sweden. While no war criminals were prosecuted in Sweden in this period, this chapter gives a legal background to the handling and the extradition cases that occurred with different results.

Exempel på hur utvisning och utlämning av krigsförbrytare hanterades av Sverige omkring andra världskriget, med exempel från de nordiska länderna, Polen, Västtyskland och Jugoslavien.

Examples of how depotation and extraditions of war criminals were handled by Sweden during and after the second world war, with examples from the Nordic countries, Poland, (West) Germany and Yugoslavia,

Introduktion till de juridiska förutsättningarna angående krigsförbrytelser och andra internationella brott åren runt andra världskriget.

Introduction to the legal precontitions concerning war crimes and other international crimes in the years around the second world war.

This is an article about the relevance of the theories ot the authoritarian personality, developed by among others Theodor Adorno and Else Frenkel-Brunswik in the late 1940:ies, for contemporary political developments and the issue of class.

This is a chapter in a book about the famous Swedish architect and town planner Per O. Hallman, and it deals with how the civil society in the garden suburbs surrounding Stockholm in the early twentieth century were co-opted into the Stockholm city administration.

Det här specialnumret av tidskriften Arkiv utgör den tredje volymen i enserie, Det vita fältet, som samlar svensk och internationell forskning om högerextremism.Sedan den förra volymen kom ut (2013) har regeringen aktualiserat det omstridda extremismbegreppetoch gjort det till praktisk politik, Sverigedemokraterna har präglat ochdelvis lamslagit det parlamentariska arbetet och en våg av näthat har drabbat offentligheten.Numret innehåller en kritisk granskning av extremismbegreppet, av sociologernaAdrienne Sörbom och Magnus Wennerhag. Markus Lundström och Tomas Lundströmintroducerar i stället begreppet ”radikal nationalism” för att begreppsliggöra det högerextremapolitiska projektet i en exposé över dess utveckling under de senaste hundra åreni Sverige. Vidare diskuterar den nederländske forskaren Cas Mudde omfattningen avden våg av högerpopulism som spridits genom Europa. Bristerna inom forskningen omSverigedemokraterna, och deras kontakter med andra delar av den högerextrema miljön,behandlas av den amerikanske musikvetaren Benjamin Raphael Teitelbaum. Från tysktperspektiv diskuteras förutsättningarna för ideologiskt betingat våld av Daniel Köhleroch Tine Hutzel i två artiklar.

Det här specialnumret utgör den andra volymen i en serie, Det vita fältet, som samlar svensk och internationell forskning om högerextremism. De senaste åren har präglats av nazistiska och islamofobiska terrordåd i Norge, Sverige, Tyskland och Italien, samtidigt som stöveltrampet och hatet åter gör sig gällande mot romer och judar i Ungern och på Balkan och näthatet exploderat i tidningarnas kommentarsfält. Men den högerextrema offensiven bromsas av antirasistisk mobilisering, interna konflikter och havererade alliansförsök.