Syftet med denna artikel är att granska sex studier av romska initiativ och projekt som romer och icke-romer genomfört tillsammans från tidigt 1990-tal fram till 2017. Artikeln behandlar revitalisering av det nationella minoritetsspråket romani chib och förutsättningar för revitalisering i skola och utbildningssystem i Sverige. Med inspiration av Grins COD-modell, det vill säga Capacity development (kapacitet/kompetens), Opportunity creation (tillfälle) och Desire (önskan/vilja) (Grin 1990, 2003) och genom en fri tolkning av hur modellen vidareutvecklats av Lainio & Pesonen (2021), behandlar artikeln mesonivån, det vill säga gruppnivån. De tre faktorer som enligt Lainio & Pesonen utgör nödvändiga förutsättningar för revitalisering och utveckling av ett minoritetsspråk består av Kompetens/Kapacitet, Tillfälle och Vilja. Dessa faktorer återkommer i varierande grad i de sex studierna och är ibland överlappande. I tillägg framkommer ytterligare faktorer som resurser och tillgångar som kan vara avgörande för revitalisering av romani chib. Det gäller den flerspråkighet och kompetens i flera olika varieteter som ofta är förekommande bland romer och som uppmuntras. Vidare gynnar alla samtal om och intresset för språk den metalingvistiska medvetenheten bland såväl barn som vuxna inom minoriteten. Ytterligare en faktor utgörs av de generationsöverskridande aktiviteter som även främjar identitetsstärkande arbete bland romska barn och unga, där kontakten med vuxna talare av romani chib som förebilder bidrar till revitalisering av språket. Samtidigt visar de sex studierna att projekten och deltagarna kringgärdats av olika former av antiziganism. De pekar också på att en fristad eller fredad zon där minoritetsspråket är ”naturligt, förväntat och välkommet” (Lainio & Pesonen 2021, s. 49) utgör en viktig förutsättning för revitaliseringen.

En text om kroppslig interaktion och didaktiska dilemman i ridskolemijlö.

Detta kapitel riktar sitt fokus mot en uppdragsutbildning av 25 modersmålslärare i romani chib, 11 kvinnor och 14 män från olika romska grupper, vars syfte var att stärka lärarnas kompetens inom professionen. De två frågor som artikeln diskuterar gäller hur de många språkliga varieteterna och variationerna mellan grupperna integrerats i utbildningen och vidare hur en kritisk interkulturell pedagogik kommit till uttryck i den. Det teoretiska ramverk som inspirerat utbildningen grundar sig i kritisk och interkulturell pedagogik samt vidare i kritiska romska studier, ett forskningsfält som utvecklats under senare år. I artikeln diskuteras några exempel på hur utbildningen bland deltagarna bidragit till en ökad förståelse av såväl den egna som andra romska varieteter och fördjupade kunskaper om de olika gruppernas historia och traditioner. Den romska historien med den förföljelse, flykt, marginalisering och antiziganism som minoriteten upplever än idag kopplas samman med specialpedagogiska frågeställningar gällande posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och sekundär traumatisering, frågor som sällan uppmärksammats i relation till romer men en angelägen kunskap för just modersmålslärare i mötet med romska barn och familjer. Vidare problematiseras relationen mellan romer och forskningen om dem genom exempel från två vetenskapliga konferenser i romska studier som lärarna deltog i. Avslutningsvis diskuteras frågan om det lärande som kan uppstå inom ramen för högre utbildning när romska studenter finns närvarande på campus och utmana rådande föreställningar om minoriteten samt möjliggöra interkulturella läroprocesser mellan både romer och icke-romer i högre utbildning. 

This article concerns a commissioned course in higher education for 25 mother tongue teachers in Romani in Sweden. The aim of this two-year course, that combined studies and working as mother tongue teachers, was to strengthen their professional teaching competencies in their mother tongue as  well as in education. The two questions that the article is discussing concerns how the many language varieties of Romani as well as the variations in between the different Romani groups represented among the participants have been integrated into the course content. The theoretical framework draws from critical intercultural Pedagogy and critical Romani Studies. The article provides examples of how the course contributed to increased understanding of the different varieties of Romani spoken among the participants as well as increased knowledge about the history and traditions of the different groups. The Romani history with persecution, flight, marginalization and antiziganism experienced still today, was connected to educational issues related to Posttraumatic Stress Disorder (PTSD) and secondary traumatisation, issues that seldom are highlighted in relation to Roma, but important knowledge for mother tongue teachers in their contacts with Romani children and their families. Examples from two scientific conferences that the teachers participated in, highlight the traditional relationship between Roma and research from a critical perspective in Romani studies. The chapter concludes by focusing on how the presence of Romani students on campus may challenge some of the stereotypes and prejudices concerning this minority starting intercultural learning processes between Roma and non-Roma in Higher Education.

Föreliggande volym är en festskrift för att hylla docenten i pedagogik, Christina Rodell Olgaç för hennes akademiska insatser inom pedagogik och romska studier genom forskning, utbildning och samverkan.

Boken har en särskild aktualitet, då romska studier vid Södertörns högskola är i färd med att utveckla en egen ämnesidentitet, vilket är unikt i Norden. Rodell Olgaç har lagt en viktig grund till denna utveckling, som även hänger intimt samman med den politiska processen att förverkliga den romska nationella minoritetens rättigheter.

De 16 medverkande skribenterna känner inte nödvändigtvis varandra, men har i någon mån alla medverkat i eller inspirerats av Christina Rodell Olgaçs verksamhet. Deras ämnesval har varit fritt. Det innebär att antologin inte har ambitionen att ge uttömmande svar på bestämda frågor. Istället blir effekten att texterna direkt och indirekt belyser varandra. Bidragen är disponerade utifrån de tre teman som antologins redaktörer uppfattat vara centrala för henne: interkulturalitet som teori och praktik, minoritetsrättigheter och romska studier. 

Medverkande skribenter:

Jan Selling (huvudredaktör), Farhad Jahanmahan Anna Lindqvist och Solvor Mjøberg Lauritzen. Medverkande skribenter; María Borgström, Angelina Dimiter-Taikon, Maria Dumitru, Katrin Goldstein-Kyaga, Farhad Jahanmahan, Angéla Kóczé, Pirjo Lahdenperä, Solvor Mjøberg, Anna Lindqvist, Anders J Persson, Andreas Pettersson, René León-Rosales, Jan Selling, Hassan Sharif, Marinka Vårstrand.

This video ethnographies study examines the everyday interaction of two groups of children (aged between 10 and 13) as they use digital media in their spare time. One group of boys has been studied in their recreation centre and one group of girls has been studied at home and at the stable. The participants have different social and cultural affiliations. The purpose of the study is to examine how the children in the different groups organize their peer cultures as they participate with other children in different kinds of digital literacy events. Furthermore, the study aims at examining what kind of competencies the children display when they participate in these digital literacy events. Theoretically, and in the analysis of the material, the study is based on New literacy studies, in which literacy is approached as a social, cultural and situated practice.

The empirical material consists of ethnographical fieldwork combined with video recordings of everyday digital literacy events of the children, as well as informal conversations and screen-shots of the online interaction of the children. The children’s participation in digital literacy events are analysed with a CA-inspired interaction analysis. The analysis focus on how the children organise their participation in the midst of face-to-face interaction and how they use writing, symbol and image based communication on the internet. In the analysis the children’s use of non-verbal resources and the body have also been taken into consideration.

The study shows that the children in the two groups develop different forms of technical and social literacy competencies that draws on their experiences, hobbies and participation in local practices. Through their participation the children strengthen relationships and organize their peer cultures. Their digital literacy events also involve navigating on the internet, communication with friends via internet as well as critically evaluating information on the internet in interaction with their peers.