In all Nordic countries, the second language (L2) proficiency needed at work has become a key area in the language education provided for adult immigrants. This paper is part of a series of articles that gives an overview of language policies and research activities in the Nordic countries related to L2 in working life, together with a presentation of novel empirical analyses. Here, the focus is on the Swedish perspective. The aim for the article is to analyse presumed linguistic complexity in what is known as the proficiency test for foreign medical doctors, in their process for applying for a Swedish license to perform medicine. The proficiency test tests medical, not linguistic, knowledge. At the same time, the vast majority of the test takers are second-language speakers. One hypothesis is that some items are linguistically complex in a way that hinder the test taker from demonstrating their medical knowledge. One hundred and forty items were analysed concerning syntactic complexity, vagueness, modality and occurrence of different actors. Results show that many of the items that were solved incorrectly showed linguistic complexity. This raises questions about validity. Therefore, the article proposes a more explicit adjustment to the fact that the test taker is a second-language speaker and opens up for a discussion on how to best prepare for the proficiency test. The linguistic demands on medical doctors are high. How does society best support the newly arrived doctor who wants to work in Sweden?

I alla nordiska länder har arbetslivets krav på färdighet i andraspråket (L2) blivit ett nyckelområde i språkutbildning för vuxna invandrare. Denna artikel är en del av en serie som ger en översikt över språkpolitik och forskningsverksamhet i de nordiska länderna relaterad till L2 i arbetslivet, tillsammans med nya empiriska analyser. Här ligger fokus på det svenska perspektivet. Artikeln har som syfte att undersöka eventuell språklig komplexitet i Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare med examen från utanför EU/EEA. Provet testar ”... kunskap, viss förståelse och förmåga att tillämpa kunskapen på kliniska fall” (Umeå universitet, 2022, 5 okt.) och skrivs av i första hand andraspråksanvändare, med en särskild språklig utmaning att läsa och förstå uppgifterna. Artikeln utgår från hypotesen att vissa uppgifter är språkligt komplexa, vad gäller drag som brukar anses vara försvårande även för den avancerade andraspråkstalaren: komplex syntax, lågfrekventa allmänord och flerordskonstruktioner, samt uttryck för modalitet och förekomst av flera aktörer. Resultat visar att dessa drag finnas i de undersökta uppgifterna, vid sidan om en medicinsk terminologi. Flera uppgifter som många prövande svarade fel på var också de som var språkliga komplexa. En slutsats som dras är därmed att man i provkonstruktionen bör förhålla sig till krav på validitet inte bara gällande test av medicinska kunskaper utan även språkfärdighet, i ljuset av att flertalet av de prövande är andraspråksanvändare. Artikeln föreslår dels ett försök till språklig anpassning, exempelvis en syntaktisk redigering. Dels efterfrågas en större tydlighet om de språkliga kraven, i syfte att stötta de prövande att förbereda sig bättre. Inte minst utifrån ett utbildnings- och integrationsperspektiv skulle såväl samhället som individen vinna på detta.

This chapter addresses vocationally adjusted language courses in Swedish for adult immigrants. We focus on individualisation, which is stipulated in the curriculum and other syllabus documents, and argue that individually adapted feedback could be considered a tool (out of several potential tools) for “doing” individualisation in a pedagogical practice. We discuss different understandings of individualisation in policy documents and research literature, and define individualisation as an educational practice in teaching, carried through in dialogue. In an empirical study, we apply the definition by analysing feedback sequences in video recordings from two vocational courses (designed for outdoor maintenance workers and medical doctors, respectively) using the linguistic method of interaction analysis. We demonstrate (1) how individualisation in terms of feedback is managed in interaction involving teacher and students, and (2) the vocational and linguistic skills that materialise as important for the individual students in these feedback sequences. Our results demonstrate that feedback is a functional educational tool for individualisation, providing learning opportunities for both language acquisition and professional knowledge. However, this requires authentic assignments that are designed to promote opportunities for more developed dialogues. Another conclusion is that a professional experienced teacher who can provide feedback on both professional skills and language use is particularly important. 

This article analyzes a fast track language program for asylum seeking refugees with a diploma in Medicin from outside EU/EEA, 2016-17. The course was designed arund 4 months of Swedish and Medical Swedish and 5 months of courses in Medicin, combined with language support and a close contact with the professional field. The course was situated at a Swedish university (not the regular Swedish for immigrants-education) with an aim to meet the participants at their own level as qualified professionals with an academic background. 

Obstacles and challenges is discussed, both from an societal, indivudial and professional angle, concerning second language aquisition and communcative demand within a professional field. 

Rapporten redovisar forskning om vuxnas andraspråksinlärning och forskning om kommunikativa krav i yrkeslivet. Dels fokuseras det flerspråkiga arbetslivet som svensk hälso- och sjukvård i stor utsträckning utgörs av, dels fokuseras frågor om tillvaratagande av kompetens (Agenda 2030). I rapporten undersöks hur yrkesinriktade språkutbildningar kan underlätta för nyanlända med utländsk examen att komplettera sin tidigare utbildning med de språkkunskaper som behövs för att kunna arbeta på svenska. Ett exempel på en lyckad utbildningssatsning beskrivs i kapitel 6. Avslutningsvis föreslås en handlingsplan för utvecklande av ändamålsenliga yrkesinriktade språkutbildningar. Denna kan sammanfattas i följande: För att yrkesinriktade språkutbildningar ska bli än bättre, måste vi ta vara på forskning om vuxnas andraspråksinlärning, om attityder till andraspråk och dess påverkan på kommunikationen, och forskning om kommunikativa krav i arbetslivet. Exempelvis finns stöd för uppfattningen att kombinationen yrkesinriktad svenska och praktik är framgångsrik, men inte utan aktivt stöd. Det kan gälla språkkontakter (s.k. språkkompisar), språkstöd eller någon annan form av handledning på arbetsplatsen. Vi måste också uppmärksamma kunskap som säger att en sammanhållen kombination av insatser är mer framgångsrikt än isolerade aktiviteter (vilka dessutom tenderar att ta mer tid i anspråk). För individen är tidiga och väl sammanhållna insatser mer effektiva. Samhället tar på så sätt bättre vara på den kompetens nyanlända yrkesutbildade kan bidra med inom svensk häls- och sjukvård. 

The term linguistic ethnography was introduced at the beginning of the millennium to describe a large number of studies that made use of ethnographic methods of data collection and analysis to talk about context when studying language use, practices and ideologies.

The six chapters in this edited collection were among the forty papers presented in the Sixth Conference on Explorations in Ethnography, Language and Communication, at Södertörn University in 2016 and they all have a focus on methodology. A preface is included written by Karin Tusting, convenor of the Linguistic Ethnography Forum at Lancaster University.

This volume is the seventh edition, and first to include contributions written in English, in the Södertörn Discourse Studies series (Text- och samtalsstudier) from Södertörn University.

Smågruppsarbete erbjuder många möjligheter att använda språket på ett varierat och utmanande sätt. I smågrupparbeten måste elever på egen hand organisera sitt arbete. De måste planera och besluta tillsammans. De måste också diskutera, resonera, jämföra och sammanfatta för att lösa uppgifter. I idealfallet ger därför smågrupparbete många tillfällen till att tala och lyssna. Det är därför inte konstigt att smågruppsarbete rekommenderas som arbetsform i andraspråksundervisning.

Här presenteras studier om andraspråksutveckling i skolan som genomförts inom ramen för ett projekt som fokuserat på smågruppsarbete i årskurs 8 och 9 i klassrum med elever med olika grad av behärskning av undervisningsspråket. Genom att studera smågruppsarbete närmare vill författarna föra en mer nyanserad och balanserad diskussion om hur smågruppsarbete kan organiseras för att bli språkutvecklande på mest effektiva vis. I studierna undersöks vad olika former av smågruppsarbete erbjuder för möjligheter till interaktion, dvs. vilken interaktion smågruppsarbete i sig skapar och därmed vilka möjligheter till språkutveckling smågruppsarbete kan ge.

This article reports on a study investigating the digital literacy context on a distance course in criminology, at a Swedish university[1]. The aim is to explore if and how students and teachers ”build” a context for the participation and writing through their use of the VLE and discussions over the platform´s chat room. Drawing on Macken- Horarik (1996) and Macken-Horarik et. al. (2006), the study analyses the digital writing among both students and teachers on one hand, and the design of the VLE on the other.

The study is a part of the project WIDE ”Writing to learn in a Digital Environment” 2010-12, financed by The Swedish Research Council. Project members, in addition of the author: Ola Knutsson, Petter Karlström, Tessy Ceratto, Dep. of Computer Science, Stockholm University and Mona Blåsjö, Dep. of Scandinavian Languages, Stockholm University. Some of the quotations from the student-teacher communication in the article will also be found in Knutsson et.al. (2012).

One point of departure is that virtual learning platforms (VLEs) offer an arena for a major focus on writing, compared to oral communication in for example traditional seminars.  Another point of departure is that the VLE, among other digital tools, gives us a perhaps new learning situation, for example a different student-teacher relation concerning knowledge and control of the tools in use.