Our aim for this chapter is to unpack human judgment in relation to artificial intelligence (AI). Understanding human judgment matters not only for its central place in decision-making, but also because it signifies capacities that artificial intelligence does not (yet) possess. AI and algorithms are often seen as opaque; it is not possible to know what they do and don’t do, but the same can be argued for human judgment; how do humans arrive at decisions and what does that entail? As our relations with AI intensify, questions about what it means to be human arise again and again. In that spirit, we take as our focus to elaborate on the components of human judgment to explain their characteristics and complementary strengths to automated decision-making. By scrutinizing judgment, we develop insights about the role of human knowledge in automated decision-making systems and why judgment cannot be fully automated.

This text explores Search and Rescue (SAR) dog work, examining the interplay of Umwelt, semiosis, and behavior in both dogs and humans. Drawing on Uexk & uuml;ll's notion of Umwelt, the discussion unfolds across two semiotic levels: endosemiosis, involving the constitution of species-specific Umwelten through non-mimetic processes, and exosemiosis, reflecting semiotic interactions within the established Umwelt. Emphasizing the Kantian influence on Uexk & uuml;ll, the text parallels the concept of transcendental schematism with monogram drafting, illustrating how organisms constitute their Umwelten. The exploration extends to Merleau-Ponty's interpretation of the monogram in Kant and the Umwelt in Uexk & uuml;ll, framing behavior as melodic and underscoring the reciprocal influence between an organism and its Umwelt. Shifting focus to SAR dog teams, the essay elucidates the melodic teamwork between human handlers and dogs. It discerns the convergence of distinct search tones-human-driven rescue tones and dog-driven reward tones-harmonizing in a dynamic inter-species melody. The melodic metaphor, inspired by Merleau-Ponty, illuminates the shared behavioral space where humans and dogs contribute tonalities to the melody of SAR searches. The exploration underscores the handler's role in facilitating this melodic collaboration, requiring interpretation deeply immersed in the movements of the dog, and a balance between guidance and trust in the dog's autonomy during the search.

This conceptual paper aims to explore judgment in the context of automated decision-making systems (ADS). To achieve this, we adopt a modern version of Aristotle's notion of phronesis to understand judgment. We delineate seven elements of judgment which provide insights into what humans are better at, and what AI is better at in relation to automated decision-making. These elements are sources of knowledge that guide action including not-knowing, emotions, sensory perception, experience, intuition, episteme, and techne. Our analysis suggests that most of these attributes are not transferable to AI systems, because judgment in human decision-making requires the integration of all which involves considering the contextual and affective resources of phronesis, and the competence to make value judgments. The paper contributes to unpack human judgment capacities and what needs to be cultivated to achieve 'good' AI systems that serves humanity as well as guiding future information systems researchers to explore human-AI judgment further. 

This article takes its point of departure in Bracha Ettinger's discussion on the "matrixial borderspace": the structure of the experience of "the womb," both from a "mother-pole" and a "fetus-pole". Ettinger describes this borderspace as a place of differentiation-in-co-emergence, separation-in-jointness, and distance-in-proximity. The question this article poses is what kind of logic this experience is an expression of, as there seems to be a discrepancy in relation to the classical Aristotelian logic of identity. As an alternative to classical Aristotelian logic, Nicholas of Cusa's logic of the non-aliud is explored as a paradigm more in line with Ettinger's description of pregnancy specifically and more generally, to an understanding of life as a co-poietic emergence of structures of pactivity and permeability.

“Becoming one” with the horse is often understood as a romantic ideal. In this article, we want to explore in which ways human beings and horses in riding can be understood as one body. By means of the phenomenological tradition different aspects of the centaur’s embodiment are analysed. It is argued that the centaur is a merged unit that finds its movements, directions, time, and bodily contours through “pactive” movements, atmospheres, and habits. In this way, it is possible to train the ability to merge into new units. Centaurs do exist. 

Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. 

I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.

Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.

Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. 

Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).

Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.

Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.

This paper uses the pre-renaissance philosopher Nicolas Cusanus (1401-1464) and his concepts of ratio (calculating rationality) and intellectus (a relation to not-knowing) to assist in understanding the differences between human and artificial intelligence. The intention is to contribute to the ongoing discussions and debate pertaining to AI implementation and use, arguing that philosophy can be of ample use when it comes to understanding different types of intelligence in the digital world. The presented conceptual framework outlines the human and the artificial intelligence in terms of their characteristics in relation to Cusa's ratio and intellectus. This helps to apprehend the different forms of intelligence and, more specifically, their strengths and how they operate.